Huschke Diekmann
21 september 2025
Fyra lärdomar om hur man utvecklar motståndskraftiga och framtidssäkrade järnvägsnät
Runt om i världen utsätts järnvägsnäten för allt större påfrestningar på grund av extrema väderförhållanden, cybersäkerhetshot och åldrande infrastruktur. Detta gör att frågan om järnvägens motståndskraft hamnar högst upp på dagordningen och att uppmärksamheten riktas mot hur man kan tillhandahålla en tillförlitlig järnvägstjänst trots flera potentiella störningar.
I länder som Tyskland och Storbritannien har decennier av underinvesteringar lett till förseningar för cirka en tredjedel av långdistanstågen, stigande underhållskostnader och minskat förtroende hos passagerarna. Bara i Europa orsakar översvämningar skador på järnvägsnäten för cirka 580 miljoner euro per år, vilket förväntas öka med 310% i ett scenario med en uppvärmning på 3°C utan ytterligare anpassningsåtgärder.
Samtidigt har cyberattacker och terrorism mot transportinfrastruktur också ökat under de senaste åren[4][5]. Eftersom järnvägar är avgörande för ekonomisk kontinuitet och hållbar rörlighet är det nu en topprioritet för både regeringar och järnvägsoperatörer att se till att de kan motstå chocker och fortsätta att fungera tillförlitligt.
Rambolls Global Director for Rail, Huschke Diekmann, ger fyra viktiga insikter som nätägare och operatörer bör känna till om järnvägens motståndskraft och de steg de kan ta för att hantera den:
1. Hur definierar du motståndskraft hos järnvägen, och varför blir det en strategisk prioritering för järnvägsoperatörer och infrastrukturägare?
Huschke Diekmann: "Järnvägens resiliens avser järnvägssystemens förmåga att motstå, anpassa sig till och återhämta sig från störande händelser, oavsett om de är klimatrelaterade, tekniska eller operativa. Detta innefattar att säkerställa infrastrukturens hållbarhet, upprätthålla en tillförlitlig service och stödja tillgångarnas långsiktiga prestanda.
Motståndskraft ses allt oftare inte bara som en teknisk fråga, utan som en strategisk nödvändighet. Marknadsefterfrågan är enorm på grund av växande oro, särskilt när det gäller nätverkseffekterna av naturkatastrofer som översvämningar, skogsbränder och seismiska händelser. Järnvägens motståndskraft är också sammanflätad med hållbarhetsmål som att använda robusta material med låga koldioxidutsläpp och systematiskt underhålla tillgångar under en 30-50-årsperiod för att maximera livslängd och prestanda.
Tekniken spelar en nyckelroll i detta skifte. Till exempel kan sensorer för hälsoövervakning på broar och i tunnlar tidigt upptäcka spänningar eller strukturell utmattning, vilket möjliggör riktade, schemalagda och kostnadseffektiva insatser. Andra sensorsystem säkerställer säker drift genom att utlösa nödstopp för tåg vid översvämningar eller seismiska skalv.
Utöver teknik kräver motståndskraft ett förändrat tankesätt där tillgångarnas livslängd, underhållssystem och samordning av leveranskedjan planeras noggrant från början."
2. Vilka är de viktigaste riskerna och sårbarheterna som järnvägsnäten står inför i dag? Och hur bör tillgångsägare prioritera dem?
Huschke Diekmann: "Järnvägsnäten står idag inför ett allt bredare risklandskap. Klimatrelaterade faror som värmeinducerad spårknäckning, jordskred och översvämningar blir allt vanligare och allvarligare. Tillgångsägare bör försöka prioritera risker utifrån en kombination av sannolikhet, påverkan och systemkritikalitet. Klimatanpassningsplaneringen bör omfatta detaljerade klimatriskbedömningar, uppgraderingar av dränering och konstruktionsspecifikationer för extrema temperaturer.
Cybersäkerhet är ett annat växande hot. I och med digitaliseringen av plattformar för förvaltning av tillgångar och signalsystem blir järnvägarna alltmer utsatta för cyberattacker. Enligt ENISA var transportsektorn den näst mest utsatta sektorn 2024[6]. I detta sammanhang är regelbunden hotmodellering, robusta brandväggar och backupsystem avgörande.
Motståndskraften måste också vara operativ. Detta omfattar ett metodiskt tillvägagångssätt för tillgångsförvaltning och användning av smart diagnostik för att säkerställa att signalsystem, spårväxlar och strömförsörjning övervakas kontinuerligt."
"Den mest strategiska åtgärd som järnvägsägare kan vidta är att gå från reaktiv till förutseende planering. Det innebär att investera i hållbar infrastruktur, fastställa baslinjer för prestanda och säkerställa att systemberoenden hanteras tidigt."
3. Kan du ge exempel på hur järnvägsinfrastruktur framgångsrikt har anpassats till störande händelser? Vilka lärdomar kan dras för framtida planering av motståndskraft?
Huschke Diekmann: "Ett exempel är Danmarks nationella utrullning av det europeiska trafikstyrningssystemet för järnvägar (ERTMS). Initiativet innebär att åldrande analoga signalsystem, varav över hälften var mer än 50 år gamla, ersätts med digital signalteknik i hela järnvägsnätet. Detta förväntas minska signalrelaterade förseningar med 80% och kommer att möjliggöra smidigare gränsöverskridande tågresor, vilket bidrar till att säkerställa att Danmarks järnvägsnät är anpassat för framtiden. Det danska signalprogrammet rullas också ut utan att störa den dagliga verksamheten, vilket gör det till en modell för adaptiv implementering.
Ett annat exempel på hur man kan integrera motståndskraft i järnvägsprojekt är genom att använda alliansmodellen för infrastrukturleverans. Denna modell samlar tillgångsägaren, entreprenörer och konsulter under ett enda avtal med gemensamma mål som kostnadseffektivitet, leveranstider och prestationsmål redan från början.
Det resulterande samarbetssättet främjar transparens samtidigt som det minskar sannolikheten för kostsamma tvister och förseningar. Det säkerställer också att alla parter har ett gemensamt intresse av att minska riskerna och är inriktade på att leverera bästa möjliga resultat, vilket bidrar till att järnvägsprojekten blir långsiktigt framgångsrika. Projekt som The Crown Bridges och Light Rail Line 15 i Finland illustrerar fördelarna med att använda alliansmodellen, bland annat genom att den senare öppnades 10 månader tidigare och nästan 10% under budget.
En framtida utveckling inom branschen som kan bidra till att bygga in motståndskraft i järnvägsprojekten är de växande kraven på att planerare och konstruktörer ska ta ett delat ansvar för infrastrukturens prestanda efter överlämnandet av projektet och under tillgångens livstid. Marknaden är i förändring och de som proaktivt levererar säkra, effektiva och framtidsanpassade järnvägssystem kommer att ha den starkaste konkurrenspositionen."
4. Vilka praktiska första steg skulle du rekommendera en ägare av järnvägstillgångar som vill förbättra sitt järnvägsnäts motståndskraft i dag?
Huschke Diekmann: "För ägare av järnvägstillgångar som vill bygga upp motståndskraften är det tre praktiska steg som sticker ut:
- Börja med en riskbedömning. Utvärdera sårbarheter i fysisk infrastruktur, digitala system och leveranskedjor. Identifiera var det är mest sannolikt att kritiska fel uppstår och utvärdera livscykelprestandan för viktiga tillgångar som broar, tunnlar och växlar.
- Integrera resiliens i upphandlingar. Som järnvägskonsulter måste vi hjälpa nätägare och operatörer att definiera och utvärdera motståndskraft i upphandlingar. Precis som hållbarhet har blivit ett viktigt upphandlingsmått bör även motståndskraft bli det - oavsett om det handlar om materialens hållbarhet, tillgångarnas övervakningsförmåga eller klimatanpassningsförmåga.
- Utnyttja digitala verktyg. Plattformar för förebyggande underhåll, digitala tvillingar och tillgångsövervakning i realtid kan minska stilleståndstiden avsevärt. AI-driven diagnostik kan till exempel hjälpa till att identifiera avvikelser i spårförhållanden innan de blir till driftstörningar[7]."
[1] Network Rail, järnvägsprestanda, 2025
[2] Deutsche Bahn, integrerad rapport, 2024
[3] Europeiska kommissionens JRC Publications Repository, Global warming to increase flood risk on European railways, 2019
[4] Tyskland: Andra brandattentatet på en järnvägslinje på två dagar, 2025
Vill du veta mer?
Huschke Diekmann
Global Sector Rail Director & Global Rail Spearhead Director
UTVALDA INSIKTER
I början av 2017 utlovades pendlarna i Helsingfors en ny snabbspårväg som skulle förbinda de östra och västra förorterna. Storskaliga transportprojekt levereras sällan i tid eller före tidtabell. Ändå öppnade spårvagnslinje 15 inte bara 10 månader tidigare, utan också nästan 10% under budget. Hemligheten bakom detta? En upphandlingsmodell som vänder upp och ner på traditionella kontrakt: alliansmodellen.