Ny rapport visar att bygga klimatsmart behöver inte kosta mer – men det kräver nya arbetssätt

För att förstå hur klimatåtgärder påverkar ekonomin har Klimatarena Stockholm och Ramboll Management Consulting analyserat kostnader, klimatpåverkan och framtida regelverk inom nybyggnation. Resultatet utmanar flera av byggbranschens mest etablerade sanningar.

En av rapportens tydligaste slutsatser är att klimatnytta och ekonomi inte behöver stå i konflikt med varandra.

– Den största myten är att klimatsmart byggande automatiskt innebär högre kostnader. Vår analys visar att sambandet är betydligt mer nyanserat än så, säger Alva Herdevall Rydell, processledare för Klimatarena Stockholm.

Rapporten visar att utsläppsminskningar på omkring 30 till 40 procent i många fall kan uppnås inom ordinarie budget. Flera av de projekt som analyserats har lyckats kombinera stora utsläppsreduktioner med bibehållen ekonomi genom att arbeta mer resurseffektivt och använda material smartare.

– Materialeffektivisering, återbruk och optimerade konstruktioner hör till de åtgärder som ofta ger störst klimatnytta per investerad krona. I vissa fall har de dessutom visat sig vara billigare än traditionella alternativ, säger Alva Herdevall Rydell.

En avgörande insikt från rapporten är att både klimatpåverkan och kostnader i hög grad avgörs i projektets tidiga skeden.

– Möjligheten att påverka är störst när man väljer konstruktion, design och material. När projektet väl är i gång blir både utsläpp och kostnader betydligt svårare att förändra, säger Peter Önnby, konsult på Ramboll Management Consulting.

Därför behöver klimat- och kostnadskalkyler integreras redan från projektstart.

– Klimatfrågan måste in i samma beslutsrum som ekonomin. När klimat- och kostnadsdata analyseras sida vid sida blir det lättare att identifiera de åtgärder som ger mest klimatnytta för pengarna, säger Christopher Marton, senior konsult på Ramboll Management Consulting.

Rapporten visar att vissa klimatåtgärder till och med kan frigöra budgetutrymme. Genom att optimera materialmängder eller välja effektivare konstruktionslösningar kan kostnadsbesparingar användas för att finansiera andra åtgärder med större klimatnytta.

Studien lyfter fram flera byggprojekt från hela Sverige, med olika konstruktion och funktion, som lyckats minska klimatpåverkan med mellan 30 och 46 procent utan att öka totalkostnaden. Gemensamt för projekten är att klimatfrågan integrerats från början och att aktörerna arbetat nära tillsammans genom hela processen.

– Projekten som lyckas har tydliga mål, starkt stöd från ledningen och ett arbetssätt där beställare, entreprenörer, konstruktörer och leverantörer arbetar mot samma målbild, säger Peter Önnby.

Han menar att det också krävs mod att utmana invanda arbetssätt.

– De organisationer som vågar testa nya lösningar och lär sig av andra aktörer kommer att ha ett tydligt försprång framöver.

Rapporten pekar också på att de ekonomiska förutsättningarna för byggsektorn håller på att förändras. EU:s utsläppshandel och nya krav inom EU:s direktiv för byggnaders energiprestanda väntas successivt påverka både materialpriser och finansieringsvillkor. Bland annat bedöms priset på konventionella material som betong och stål öka i takt med att klimatkostnaderna i produktionen slår igenom.

– På sikt ser vi att det kan bli dyrare att inte bygga klimatsmart. Nya regelverk, förändrade finansieringsvillkor och högre kostnader för utsläppsintensiva material kommer att öka värdet av klimatsmarta lösningar, säger Christine Brådenmark, utvecklingsledare på Klimatarena Stockholm.

För företag som inte anpassar sig ser Ramboll flera affärsrisker.

– Byggsektorn har historiskt utvecklats relativt långsamt, men nu sker stora förändringar via bland annat reglering och nya krav. De företag som inte bygger upp kunskap och nya arbetssätt riskerar att få svårare att konkurrera när kraven skärps, säger Peter Önnby.

Det är viktigt att förstå att de aktörer som väljer att vänta kommer kosta dem mer, än att ställa om redan nu.

– Kostnaderna för klimatanpassningar i Europa har i år redan raderat ut hela BNP tillväxten och kostnaderna kommer bara att öka framöver. Därför är det viktigt att alla bidra till att minska klimatpåverkan och byggsektorn har en viktig roll att spela, fortsätter Peter.

Både Klimatarena Stockholm och Ramboll menar att byggbranschen nu behöver lämna diskussionen om huruvida klimatåtgärder kostar pengar och i stället fokusera på hur omställningen kan genomföras smartast möjligt.

– Vi har många exempel som visar att det går att minska utsläppen betydligt utan att göra avkall på funktion, kvalitet eller ekonomi. Frågan är inte längre om det går, utan hur vi får fler projekt att göra samma resa, säger Christine Brådenmark.

– De aktörer som kan etablera förmågan att kombinera klimatnytta, affärsnytta och kostnadseffektivitet kommer att vara bäst positionerade för framtiden. Det är där nästa konkurrensfördel finns, säger Peter Önnby.

Källa: Rapporten Vad-kostar-klimatambitionerna, framtagen av Ramboll Management Consulting på uppdrag av Klimatarena Stockholm. Läs hela rapporten här: Bygg klimatsmart – utan högre kostnader