När 10 pallar förändrar ett lager med 10 000 pallar

Han tillägger: ”Man kan plötsligt hamna i en situation där man måste omgestalta stora delar av en anläggning på grund av krav som är kopplade till ett fåtal pallar.”

Denna omständighet blir allt viktigare för både läkemedelsföretag och externa logistikleverantörer, även kallade 3PL-företag. I takt med att leveranskedjorna blir mer specialiserade påverkas besluten om lagerutformning i allt högre grad av de mest krävande materialen snarare än de största produktvolymerna.

Tänk dig ett lager som är utformat för att lagra 10 000 pallar med standardiserade läkemedelsprodukter. Projektet kan verka relativt enkelt ur ett brandsäkerhets-, ventilations- och försäkringsperspektiv.

Men så introducerar en kund en liten mängd brandfarligt material. Och plötsligt förändras diskussionen.

Brandsektionerna kan behöva utformas om. Ventilationssystemen kan behöva uppgraderas. ATX-zonindelning kan bli relevant. Kraven på nödinsatser kan förändras. Försäkringsgodkännandet kan behöva omprövas. I vissa fall kan dialogen med myndigheterna bli betydligt mer komplex.

En av de tydligaste lärdomarna inom läkemedelslogistiken är att det lagrade materialet i sig avgör utformningskraven. Farliga och brandfarliga material medför helt andra utformningsaspekter jämfört med vanliga läkemedelsprodukter. Frågorna blir snabbt mer komplicerade.

Hur mycket material ska lagras? I vilket format? Vad är flampunkten? Medför materialet explosionsrisk? Kan det separeras? Hur kommer det att påverka brandstrategi, ventilation, dränering, tillträde vid nödsituationer eller försäkringsgodkännande?

I vissa fall måste projekten även uppfylla ATEX-kraven. ATEX är det europeiska regelverket som omfattar miljöer där explosiva atmosfärer kan uppstå på grund av brandfarliga gaser, ångor eller damm.

Morgan förklarar: ”Utmaningen ligger i att flera olika godkännandepartier plötsligt måste samordnas samtidigt. Brandkåren, försäkringsbolag, läkemedelsbranschens kvalitetssäkringsteam, lokala myndigheter, EHS-specialister och operatörer kan alla betrakta samma anläggning ur helt olika perspektiv.”

Och dessa perspektiv pekar inte alltid mot samma lösning. En tekniskt godtagbar läkemedelslösning kanske inte uppfyller brandsäkerhetskraven. En kommersiellt attraktiv layout kan skapa försäkringsmässiga utmaningar. Ett lager som är optimerat för driftseffektivitet kan bli problematiskt ur ett räddningsperspektiv.

Utmaningen handlar inte bara om teknisk efterlevnad. Utmaningen är att förstå om de mest krävande produkterna ska definiera hela anläggningen.

I vissa fall kan utformningen kring ett litet lager av farligt material medföra kostnader och komplexitet som vida överstiger det operativa värdet.

”Du har 10 pallar i ett lager med 10 000 pallar som plötsligt medför krav som gör hela anläggningen betydligt dyrare eller driftsmässigt mer komplicerad”, säger Morgan.

Det skapar en svår men viktig fråga. Bör hela anläggningen utformas utifrån det mest krävande undantaget? Allt oftare är svaret nej. Istället utvärderar projektteamen om vissa farliga eller brandfarliga produkter bör hanteras separat i specialiserade anläggningar, snarare än att låta ett litet undantag styra utformningen av hela lagret.

Frågan är inte längre om materialet kan lagras. Frågan är om det bör lagras i samma anläggning. Denna distinktion kan få stora konsekvenser för investeringskostnader, godkännandetider, driftskomplexitet och långsiktig lönsamhet.

Varför tidiga beslut är av största vikt

Det är därför som tidig omfattningsbestämning håller på att bli en av de viktigaste rådgivningsdisciplinerna inom modern läkemedelslogistik. Ju tidigare projektteamen förstår konsekvenserna av farligt gods, brandfarliga produkter, lagringsförhållanden och driftskrav, desto större är chansen att undvika kostsamma omkonstruktioner senare.

Att involvera ingenjörerna tidigt kan bidra till att identifiera utmaningar innan de blir en fast del av projektet.

Morgan säger: ”Alla dessa discipliner påverkar varandra. Det är därför som tidigt engagemang från ingenjörssidan skapar så stort värde. Man utformar inte bara ett lager. Man formar anläggningens långsiktiga operativa och kommersiella bärkraft.”

För läkemedelsföretag innebär det lägre risk, smidigare godkännanden och anläggningar som bättre stöder framtida tillväxt. För 3PL-leverantörer innebär det att skapa logistiktillgångar som är säkra, godkännbara, försäkringsbara, driftsmässigt praktiska och kommersiellt realistiska.

Marknaden för läkemedelslogistik fortsätter att växa snabbt, driven av biologiska läkemedel, GLP-1-behandlingar, vacciner och alltmer specialiserade produkter som kräver noggrant kontrollerade lagringsmiljöer.

Men många av de viktigaste besluten om lagerhantering styrs inte längre av de största produktkategorierna. De styrs istället av undantagen.

En handfull pallar med farliga eller brandfarliga material kan påverka brandsäkerhetsstrategin, försäkringsgodkännandet, driftsrutinerna, myndighetsgodkännanden och investeringskostnaderna för en hel anläggning.

Det är därför framgångsrika projekt i allt högre grad inleds med en enkel fråga:

Vilka produkter ska definiera lagret, och vilka ska inte göra det? För inom modern läkemedelslogistik är den största utmaningen inte alltid de 10 000 pallarna.