Article

    12 maj 2026

    Levererar gröna byggcertifieringar klimatresiliens?

    Gröna certifieringar är ett viktigt steg mot hållbara byggnader, men de räcker inte för att skapa klimatresiliens. Upptäck var luckorna finns och få konkreta råd om hur du täpper till dem.

    Byggnader

    #

    Fastigheter

    Ørestad photoshoot

    Dela

    Dela

    Kontakta vår expert

    Rachael Barber

    Rachael Barber

    Sustainability Consultant

    Gröna certifieringar visar att en byggnad uppfyller höga hållbarhetskrav. Men innebär det också att den är förberedd för klimatextremer? När riskerna från översvämningar, värmeböljor och stormar ökar är det en fråga som blir allt viktigare.

    Gröna certifieringar har stor påverkan på hur byggnader planeras, bedöms och värderas, och används i allt större utsträckning världen över. Men även om certifieringssystem som LEED och BREEAM har utvecklats för att bättre ta hänsyn till klimatrelaterade risker, bygger resultaten fortfarande på viktiga val som görs av projektteamet, exempelvis vilka klimatscenarier som används och hur riskerna omsätts i praktiken.

    Därför är det viktigt att skilja på ambition och faktisk effekt. En certifiering kan visa att hållbarhet har varit en prioriterad fråga, men den garanterar inte att en byggnad klarar framtidens klimatutmaningar. Den här artikeln belyser var glappet uppstår och vad som krävs för att minska det.

    Mer än en checklista: hur väl rustar gröna certifieringar byggnader för framtidens klimat?

    De senaste versionerna av certifieringssystem som LEED och BREEAM lägger större fokus på klimatresiliens. Men två viktiga frågor avgörs fortfarande av projektteamet: vilka framtida klimatrisker man planerar för och hur resultaten från klimatriskanalyser faktiskt omsätts i byggnadens design och drift. Det är här resiliensgapet uppstår, mellan ambitionen att vara klimatresilient och byggnadens faktiska förmåga att hantera framtida klimatpåverkan.

    Ta risken för överhettning som exempel. En LEED-certifierad byggnad kan få höga betyg för energieffektivitet genom välisolerade väggar och energieffektiva fönster. Men om planeringen inte tar hänsyn till framtida värmeböljor kan byggnaden ändå bli för varm. Det kan påverka både inomhusmiljön för de som vistas där och byggnadens funktion över tid.

    Utan medvetna åtgärder kan även en grön certifierad byggnad eller campus misslyckas med att fungera som förväntat i ett föränderligt klimat: För att täppa till detta gap är tre steg nödvändiga:

    1. Identifiera vilka delar av certifieringen som stöder klimatresiliens

    2. Planera för ett realistiskt värsta klimatscenario och utgå från lokala klimatdata

    3. Använd resultaten från klimatriskanalyser i byggnadens utformning och drift

    Barking Community Diagnostic Centre (CDC)

    Den här sidan har en tag för:

    Klimatresiliens var en del av projektet från början. Ramboll hjälpte projektteamet att identifiera relevanta BREEAM-poäng, analysera framtida klimatscenarier och omsätta risker till konkreta lösningar i designen.

    Genom en tidig BREEAM-bedömning kunde hållbarhets- och resiliensarbetet sättas i rätt riktning redan innan de viktigaste besluten hade fattats. Risker som överhettning, översvämningar, materialens hållbarhet och byggnadens långsiktiga funktion hanterades tidigt i processen.

    Analyser av både dagens och framtidens klimat visade att byggnaden uppfyller kraven för god inomhuskomfort även vid värmeböljor och andra förändrade väderförhållanden.

    Resultaten från klimatanalyserna påverkade utformningen av byggnaden redan från start. Material valdes för att klara framtidens klimatpåfrestningar, och en särskild strategi togs fram för att hantera risker som överhettning, översvämningar, dålig luftkvalitet och störningar i tekniska system. Lösningarna omfattade bland annat flexibel konstruktion, robusta tekniska installationer och möjlighet att anpassa byggnaden över tid.

    Genom att ta hänsyn till klimatresiliens genom hela projektet, från planering till drift, visar Barking CDC hur vårdbyggnader kan rustas för framtiden. Projektet uppnådde BREEAM Excellent och visar hur höga hållbarhetsambitioner kan omsättas i praktiska lösningar med långsiktigt värde.

    Hur hanterar de senaste systemen klimatresiliens?

    Certifieringar för gröna byggnader ger vägledning om hållbara metoder, men de varierar när det gäller klimatanpassning och har ofta frivilliga krav på klimatresiliens. Certifieringar för gröna byggnader utvecklas och de senaste uppdateringarna - som LEED v5 och BREEAM v7 - visar på en starkare betoning av klimatresiliens.

    • LEED v5 har tagit det största klivet genom att införa en obligatorisk bedömning av klimatresiliens, vilket innebär att projekten måste identifiera minst två kritiska potentiella faror och bedöma deras inverkan på projektet. Resultaten från denna bedömning ska användas för att informera och påverka designbeslut där det är relevant.
    • BREEAM v7 har å andra sidan stärkt sitt fokus på koldioxidutsläpp under hela livscykeln och hållbarhetsrapportering, men behandlar fortfarande klimatanpassning som ett alternativ snarare än en förutsättning.

    Andra system håller också på att anpassas:

    • WELL anpassar sig kontinuerligt genom kvartalsvisa uppdateringar av kriteriebilagor och har nyligen infört särskilda certifieringssystem för bostäder och arbetsplatser för att tillgodose marknadens behov.
    • Green Star (Australien) har krävt motståndskraft mot klimatförändringar som en minimiförväntan för alla projekt sedan lanseringen 2020. Som en del av detta förkrav måste varje projekt fylla i en checklista för att identifiera byggnadens exponering för klimatrisker, både direkt och indirekt. Resultaten av förhandsgranskningen när det gäller byggnadens exponering för klimatrisker delas med den sökande för att bidra till att påverka designbesluten.
    • DGNB (German Sustainable Building Council) integrerar anpassningsåtgärder i flera kriterier, vilket ger flexibilitet och lokal anpassning, även om klimatanpassning inte är ett obligatoriskt krav och beror på kvaliteten på genomförandet och den löpande övervakningen.

    Även om dessa system uppmuntrar till framåtblickande design, föreskriver de inte specifika klimatscenarier, utan lämnar kritiska beslut upp till projektgruppen.

    Detta är viktigt eftersom du kan anta att en hög certifieringsnivå innebär att klimatanpassningen har hanterats fullt ut, även om viktiga val av scenarier och designöversättningar aldrig gjordes.

    Resiliensgapet börjar med valet av klimatscenario

    Certifieringssystem för gröna byggnader föreskriver inte scenarier för klimatförändringar. Istället vill de att teamen ska blicka framåt och använda trovärdiga data, men de överlåter valet av scenario till designteamet.

    Det beslutet beror vanligtvis på den lokala politiken, din risktolerans och byggnadens livslängd. Med andra ord finns det inget direktiv som passar alla - bara en stark uppmaning att planera för framtiden på ett sätt som är meningsfullt för ditt projekt.

    Välj ett scenario som matchar din tillgångs livslängd och riskprofil – långlivade eller affärskritiska tillgångar motiverar ofta planering för mer allvarliga scenarier för att undvika kostsamma eftermonteringar senare.

    När klimatscenariot har fastställts och riskanalysen slutförts är nästa steg att omvandla dessa insikter till handling.

    Analysen bör inte stanna vid en fristående rapport; den måste informera och forma byggnadens utformning. Designteam förväntas integrera resultaten i materialval, system och layout för att hantera identifierade sårbarheter.

    Högriskfaktorer bör prioriteras för åtgärder för att säkerställa att motståndskraftsåtgärderna är både riktade och kostnadseffektiva. Stanna inte vid design – tänk framåt. Operativa planer för framtida byggnadsanvändare, som täcker nödrespons och långsiktig anpassning, är avgörande för att göra motståndskraft praktisk och genomförbar.

    Slutsatsen

    Certifieringar för gröna byggnader kan vara kraftfulla verktyg – men på egen hand garanterar de inte klimatmotståndskraft.

    Att leverera klimatmotståndskraftiga tillgångar kräver att man väljer lämpliga klimatscenarier, översätter riskinsikter till design och verksamhet samt integrerar motståndskraft från start. Certifieringar kan stödja denna resa, men bara när de används medvetet och i kombination med robust klimatriskexpertis.

    I slutändan är det inte de byggnader som helt enkelt uppnår höga betyg som kommer att bestå tidens test, utan de som är utformade för att prestera under verkliga och framtida klimatförhållanden.

    Download your practical guide

    How to achieve climate resilience through certification frameworks

    Kontakta vår expert

    Rachael Barber

    Sustainability Consultant

    Bidragande författare

    Utforska liknande insikter

    Byggnader

    Fastigheter

    • Ramboll Foundation
    • Henning Larsen

    Bright ideas. 

    Sustainable change.

    Logo
    • © 2026

    • Integritetspolicy
    • Visselblåsare