Robert Nussey, Grace English och Brogan MacDonald

17 februari 2026

Bortom nettonoll: praktiska sätt att mäta påverkan på naturen

Även byggnader som uppnår nettonollutsläpp kan bidra till förlust av biologisk mångfald genom byggsektorns leverantörskedjor. I vår studie undersöker vi om livscykelanalyser (LCA) kan användas för att kvantifiera ekologiska effekter, som underlag för rapportering av naturpåverkan och bedömning av långsiktigt tillgångsvärde.

Flygfoto över ett dagbrott för utvinning av kalkstensmaterial för byggnadsindustrin

Fastighetssektorn har bra koll på sina koldioxidutsläpp. Eftersom byggnader står för omkring 40 procent av de globala energirelaterade utsläppen är nettonoll ett centralt mål vid både nyproduktion och renovering. Samtidigt finns det en viktig aspekt i omställningen som riskerar att hamna i skymundan.

Bakom många byggnader med nollutsläpp döljer sig ett fotavtryck: förlust av arter och livsmiljöer i byggsektorns leverantörskedjor. När stenbrott ersätter våtmarker, plantager tränger undan naturskogar och mineralutvinning fragmenterar ekosystem sker påverkan ofta långt från själva projektplatsen – och därmed utanför traditionella projektutvärderingar.

Varför det är viktigt att mäta effekterna på den biologiska mångfalden för företag och natur

Dessa effekter kallas förkroppsligade ekologiska effekter (EEI). Och enligt EU:s direktiv om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) går de inte längre att bortse från. Enligt den reviderade tidsplanen och omfattningen av CSRD, som följer av EU:s förenklingspaket Omnibus, måste företag som omfattas fortfarande redovisa sin påverkan på biologisk mångfald och ekosystem – om påverkan bedöms som väsentlig. Det gäller även information från den egna värdekedjan.

CSRD är dessutom bara en del av en större utveckling. Regelverken skärps snabbt och gör biologisk mångfald till mer än en frivillig ESG-fråga – det blir en fråga om regelefterlevnad och riskhantering. Det kommande direktivet CSDDD (Corporate Sustainability Due Diligence Directive) kräver att företag inte bara rapporterar sin påverkan, utan också identifierar, förebygger och minskar miljöskador i leverantörskedjan. EU:s avskogningsförordning (EUDR) ställer samtidigt krav på spårbarhet och bevis för att viktiga byggrelaterade råvaror är avskogningsfria. Parallellt förändrar globala ramverk som TNFD (Taskforce on Nature-related Financial Disclosures) investerares förväntningar på hur naturrelaterade risker och påverkan ska mätas och hanteras.

Sammantaget visar detta på ett tydligt skifte: att förstå och hantera förlust av biologisk mångfald i leverantörskedjor är på väg att bli en styrelsefråga, med konsekvenser för marknadstillträde, finansiering och tillgångars långsiktiga motståndskraft.

Hur mäter man effekterna idag?

Utmaningen är, att medan branschen har robusta verktyg för att mäta inbyggd koldioxid, finns det fortfarande ingen allmänt accepterad metod för att kvantifiera förlusten av biologisk mångfald i leverantörskedjor inom byggsektorn.

En ny viktig rapport från IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystems Services) visar att mindre än 1 % av världens största företag nämner naturpåverkan i sin årsredovisning, vilket kan innebära att de utsätts för stora ekonomiska risker.

"Alltför ofta lägger företag mer tid på att försöka tyda komplexa, konkurrerande ramverk för efterlevnad och rapportering än att vidta meningsfulla åtgärder", säger professor Stephen Polasky (USA), ordförande för utvärderingen.

För att hantera denna komplexitet för Rambolls kunder och partners undersöker vi i vår studie Measuring biodiversity impacts in construction supply chains om livscykelanalyser (LCA) - ryggraden i analysen av förkroppsligade koldioxidutsläpp - kan kvantifiera effekterna på biologisk mångfald i leverantörskedjor inom byggsektorn, och vad det innebär för dig när du förbereder dig för nästa fas av ESG-rapportering.

Ladda ner vår studie "Att mäta påverkan på biologisk mångfald i leverantörskedjor inom byggsektorn
Resultaten av våra granskningar av livscykelanalyser (LCA)

Vi jämförde sex LCA-metoder (ReCiPe 2016, LC-IMPACT, IMPACT World+, Product Biodiversity Footprint, Biodiversity Impact Assessment+ och Environmental Profit & Loss) med två praktiska verktyg (OneClick LCA och Doughnut Biotool med öppen källkod) mot fem kritiska luckor i fotavtrycket av biologisk mångfald.

Resultaten understryker både värdet av LCA och dess nuvarande begränsningar när de tillämpas på påverkan på biologisk mångfald i leverantörskedjor inom byggsektorn.

Viktiga begränsningar i nuvarande livscykelanalys för biologisk mångfald
  1. Platsspecificitet. De flesta LCA:er bygger på globala eller kontinentala genomsnitt. Men samma ton cement kan få radikalt olika ekologiska konsekvenser om det kommer från en hotspot för biologisk mångfald jämfört med ett förstört landskap - vilket skapar en verklig risk för att man underskattar effekterna i väsentlig grad.
  2. Nivåer av biologisk mångfald. FN:s mål kräver att mångfalden av gener, arter och ekosystem skyddas. De flesta nuvarande metoder fokuserar dock snävt på artrikedom och förbiser ekosystemens funktion och motståndskraft.
  3. Drivkrafter bakom förlust. IPBES (Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services) identifierar fem viktiga drivkrafter bakom förlusten av biologisk mångfald: förändrad mark- och havsanvändning, klimatförändringar, föroreningar, överexploatering och invasiva arter. Endast de tre första omfattas rutinmässigt av de flesta LCA-metoder, vilket innebär att betydande påfrestningar inte tas med i beräkningen.
  4. Detaljerad markanvändning. Förändringar i markanvändningen med mycket olika skötselintensitet - t.ex. kalhygge kontra selektiv avverkning - sammanförs ofta till en enda kategori. I vissa verktyg, däribland OneClick LCA, utelämnas förändrad markanvändning helt och hållet, vilket leder till att poängen för biologisk mångfald snarare speglar potentialen för global uppvärmning än den ekologiska verkligheten.
  5. Mätmetoder för mångfald. Mätvärden och underliggande data varierar kraftigt mellan olika metoder, vilket gör det svårt att jämföra resultaten mellan olika projekt eller aggregera dem på portföljnivå - vilket begränsar deras användbarhet för beslutsfattande och informationsgivning.
Så är LCA fortfarande rätt teknik för jobbet?

Ja, förutsatt att dess begränsningar förstås tydligt och redovisas på ett transparent sätt.

LCA är fortfarande den enda metod som kan användas i stor skala för att jämföra materialval i komplexa och globala leverantörskedjor. Den hjälper till att identifiera var påverkan är som störst och kan ge värdefull vägledning redan i tidiga designskeden. Samtidigt ska resultaten ses som vägledande snarare än som ett exakt mått på biologisk mångfald. För att få en mer rättvisande bild behöver LCA kompletteras med ekologiska fältstudier, ett närmare samarbete med leverantörer och kvalitativ ekologisk expertis – särskilt där riskerna för biologisk mångfald bedöms vara betydande.

Fallstudie: One North Quay - kartläggning av vår "andra plats

One North Quay är ett kommersiellt life science-område som för närvarande byggs på den norra sidan av Canary Wharf-området i London, i ett joint venture mellan Canary Wharf Group och Kadans Science Partners. Med en höjd på över 130 meter och en bruttoarea på mer än 76.500 m² kommer det att bli Europas största life science-anläggning.

Byggarbetets påverkan på den biologiska mångfalden sker ofta långt från projektplatsen, på de platser där material utvinns, en så kallad "andra plats". I det här projektet har vi arbetat med att kartlägga omfattningen av vår "andra plats" i samband med konstruktionsmaterial. Detta uppnåddes genom att i realtid spåra alla konstruktionsmaterial som kom in på byggarbetsplatsen, i kombination med ett nära samarbete med leverantörer för att identifiera nedströms källor till råmaterial.

Genom att bredda konsekvensbedömningen bortom själva projektet tar vi ett viktigt första steg mot att förstå byggmaterials verkliga påverkan på naturen. Minst lika viktigt är att metoden kan upprepas och användas i större skala. Om hela branschen arbetar på liknande sätt kan vi bygga den databas som krävs för trovärdig rapportering om biologisk mångfald – och samtidigt skicka en tydlig signal om att ökad transparens behövs i byggsektorns leverantörskedjor.

Från nettonoll till naturpositiva fastigheter

Byggnader med nettonollutsläpp är en viktig milstolpe – men de är inte slutmålet för ett hållbart fastighetsägande. När biologisk mångfald går från frivillig ambition till reglerat rapporteringskrav behöver byggherrar och investerare lyfta blicken från den egna driftens prestanda och även hantera de ekologiska effekterna i sina värdekedjor.

Livscykelanalys kan spela en central roll i denna omställning, men bara om man är medveten om metodens begränsningar och använder resultaten på rätt sätt. Nästa steg kräver bättre data om var råvaror faktiskt utvinns, närmare samarbete med leverantörer och en vilja att kombinera kvantitativa analyser med ekologisk expertis.

De aktörer som redan nu börjar bygga upp kunskap om sin påverkan utanför den egna fastigheten kommer att stå bättre rustade att hantera risker, möta myndighetskrav och visa trovärdigt ledarskap för en naturpositiv byggd miljö.

Vill du veta mer?


  • Robert Nussey

    Nature Positive Manager

    +44 7974 404579

    Robert Nussey
  • Grace English

    Graduate Consultant

    Grace English
  • Brogan MacDonald

    Head of Sustainability–Structures

    +44 7814 760380

    Brogan MacDonald