Från kartläggning till handling – så bygger kommuner och fastighetsägare förmågan att möta klimatriskerna

Vad är en förmåga?

En förmåga är mer än en klimatanpassningsplan. Den består av sex områden som måste samspela för att tillsammans utgöra en förmåga som kan leverera ett resultat:

• Strategi och styrning – Sätter mål för klimatanpassning och integrerar klimatrisker i organisationens beslut och prioriteringar.
• Organisation och roller – Tydliggör ansvar och samverkan för att identifiera, hantera och förebygga klimatrisker.
• Kompetens och människor – Säkerställer kunskap om klimatrisker, konsekvenser och möjliga anpassningsåtgärder.
• Processer och arbetssätt – Integrerar klimatriskbedömningar och anpassningsåtgärder i planering, investeringar och löpande verksamhet.
• Data och information – Tillhandahåller klimatdata och riskanalyser som stöd för beslut och prioritering av åtgärder.
• Teknik och verktyg – Möjliggör analys av klimatrisker, utvärdering av åtgärder och uppföljning av effekter.

Saknas en del eller bristande koordinering mellan två områden minskar förmågan och dess resultat. Ett bra beslutsunderlag utan mandat leder ingenstans, och en tydlig organisation utan data fattar beslut i blindo.

Utveckla tre förmågor som hänger ihop

För att stärka den klimatanpassande förmågan handlar det om tre sammanlänkade delar. De förstärker varandra, och en svaghet i en av dem påverkar resultatet för de andra.

1. Analysera, validera och prioritera åtgärder

Förmågan att omvandla en komplex riskanalys till en prioriterad lista över åtgärder där kostnad, nytta och finansieringsansvar är tydliga, och som utgör ett underlag som kan bära ett budgetbeslut. Vi rekommenderar en metodik för risk- och åtgärdsanalys i fyra steg som håller isär data (var finns risken?), värderingsfrågan (hur allvarlig är den?) och den praktiska frågan (vad kan göras, av vem och till vilken kostnad?):

Metodik för prioritering av klimatåtgärder i fyra steg

1. Inventera klimatriskerna. En GIS-baserad analys som kan peka ut områden som är exponerade för lokalt relevanta hot – i regel värme, skyfall, översvämning och skred – utifrån klimatscenarier och lokala karteringar.
2. Vikta och bedöm påverkan. De exponerade områdena poängsätts utifrån verksamhetens prioriteringar. För en kommun kan det vara liv och hälsa, sårbara grupper, samhällsviktig verksamhet och livsmiljöer, medan för fastighetsägaren är ekonomi och kontinuitet faktorer av större vikt. Viktningen är en värderingsfråga som kan anpassas och beslutas utifrån målsättning och prioriteringar av klimatanpassningsarbetet.
3. Kvalificera åtgärdsportföljen. Åtgärderna bedöms utifrån genomförbarhet, rådighet, flexibilitet och synergier – och här klargörs vem som ansvarar för genomförande och finansieringen.
4. Rangordna med kostnadsnyttoanalys. Kostnad och nytta jämförs per åtgärd, och fördelningen mellan kommun, fastighetsägare och samhälle synliggörs.

Resultatet är en samlad utvärdering av risker, olika åtgärdsförslag samt dess kostnader kan utgöra grunden för en åtgärdsplan och beslutsunderlag i budgetprocessen.

Finansiering är det tydligaste hindret för klimatanpassning. Många kommuner klarar drift och akuta reparationer men saknar metoder och verktyg för att motivera proaktiva investeringar. Samtidigt är det ekonomiska argumentet starkt: förebyggande åtgärder betalar sig ofta flera gånger om, medan kostnaden för att avvakta växer. Identifiera därför finansieringsmodeller och investeringslogik redan när åtgärderna prioriteras, vänta inte tills de ska genomföras. En holistisk kostnadsnyttoanalysen visar vem som får nyttan och blir grunden för hur kostnader kan fördelas mellan kommunen, fastighetsägare och andra aktörer. För en fastighetsägare kommer en kostnadsnyttoanalysen jämföra kostnader och nyttor vid att inte göra någonting och mellan olika åtgärder vilket motiverar val av åtgärd.

Ingen aktör råder ensam över de ytor och system där åtgärderna behöver göras. Kommun, fastighetsägare, VA-huvudman, försäkringsbolag och statliga aktörer behöver samverka kring en gemensam riskbild och tydliga åtaganden. Även inom en kommun finns stora behov av att hitta arbetssätt och mandat för koordinering och samverkan till en gemensam plan och budget. Ett integrerat tillvägagångssätt som kombinerar grå och blå/grön infrastruktur ,ill exempel naturbaserade lösningar för dagvatten tillsammans med tekniska skydd ger ofta både bättre skydd och högre livskvalitet – vilket påtalar behovet av involvering av olika förvaltningar inom en kommun. Det avgörande är förmågan att gå från plan till genomförande: samverka och förankra prioriteringar, avtala ansvar, tidplan och uppföljning, samt mäta och följa upp att åtgärderna faktiskt genomförs.

Alla kommuner och fastighetsägare behöver etablera förmågan att hantera klimatanpassningar, men inte på samma sätt eller i samma omfattning. Riskexponering, storlek av organisation och fastighetsportfölj samt tillgång på resurser avgör utformning och omfattning av för implementering av kritiska förmågor.

Komplexiteten skiljer sig också åt. I en mindre organisation är vägarna korta och ansvaret samlat hos ett fåtal personer, men kapacitet och specialistkompetens är begränsad. I en stor organisation finns mer resurser, men ansvaret är utspritt mellan förvaltningar, bolag och fastighetsbestånd. I sådana organisationer bliristället samordningen den stora utmaningen.

En liten kommun kan börja med en förenklad riskinventering av de mest utsatta områdena och samhällsviktiga verksamheterna, fokusera på ett fåtal prioriterade åtgärder och komplettera med externa specialister, regional samverkan och gemensamma dataunderlag. En stor fastighetsägare kan i stället bygga in klimatrisk i portföljstyrningen: en återkommande riskbedömning av hela beståndet, kostnadsnyttoanalys i investeringsbesluten och tydliga roller mellan hållbarhet, förvaltning och projekt.

Även en organisation med god egen kapacitet kan behöva stöd i delar av arbetet. Den gemensamma nämnaren är densamma: förmågan att prioritera, finansiera och genomföra klimatanpassningsåtgärder måste finnas.

Utgå ifrån era förutsättningar och tidigare arbete med klimatrisker och åtgärder, och bygg vidare stegvis:

1. Analysera riskerna. Kartlägg och bedöm er riskbild. Använd den nationella analysen som startpunkt och komplettera med lokala karteringar och SMHI:s klimatscenarier. En samlad riskbild inklusive ekonomiska konsekvenser kan motivera vikten av vidare utveckling av era förmågor
2. Utveckla metodik och processer. Utveckla och etablera en metodik, arbetssätt och styrning för beslutsunderlag och prioritering av åtgärder samt hur åtgärder ingår i budget- och investeringscykeln. Inkludera även angreppssätt och ansvar för samverkan för att förenkla förankring med intressenter.
3. Bygg kompetens. Säkerställ att organisationen har – eller har tillgång till – kompetens inom klimatrisker, kostnadsnyttoanalys, finansiering och samverkan. Arbetet är komplext och kräver olika kompetenser, från ekonomi och teknik till processledning och strategi, för att kunna bedrivas effektivt och ändamålsenligt.

Ett konkret första mål är ett prioriterat beslutsunderlag med utvalda klimatanpassningsåtgärder inför nästa budgetprocess. Det är där klimatanpassning börjar konkurrera om resurserna på lika villkor – och där resiliens går från ambition till hållbar samhällsutveckling i praktiken.

Ramboll stödjer kommuner och fastighetsägare i hela kedjan, från inledande klimatriskanalys till att utveckla en effektiv förmåga att hantera klimatanpassningar i en komplex organisation.

Varje år som går med ingen eller liten framdrift gör anpassningarna dyrare för ägare och skattebetalare. Kontakta oss för ett första samtal om hur ni kan bygga förmågan att möta klimatriskerna redan idag.