Ciarán Creegan, Joakim Skålander
21 augusti 2023
Experterna svarar: Hur gör man städer tillgängliga?
Tillgänglighetsanpassning av städer går ut på att planera och bygga på ett sätt så att alla människor, oavsett rörelse- eller orienteringsförmåga, kan vistas där på samma villkor. Det handlar om hur offentliga utrymmen, bostäder och lokaler utformas, men också om att skapa möjligheter för alla att ta sig fram i trafiken.
Vid planeringen av nya hus eller områden eftersträvas en universell design, det vill säga en inkluderande helhetslösning som funkar för alla. Det behöver till exempel finnas:
- Angöringsplats för bilar, möjlighet till parkering för rörelsehindrade inom gångavstånd från entréer samt tillgängliga gångytor fram till entréer och på tomter.
- Entréer som är tillgängliga för rullstolsburna, vilket till exempel innebär tillräckligt breda dörrar och att knappar och automatik placerades så att de kan nås från rullstolen.
- Orienteringsskyltning till viktiga målpunkter inne i byggnader som till exempel reception, trappor, toalett och hissar.
- Teleslinga i samlingslokaler och receptioner.
I nya miljöer byggs tillgängligheten in från början på ett inkluderande sätt som i förlängningen gynnar alla människor som lever och åldras i staden. Att arbeta med färger och varierande belysning för att skapa kontrastverkan är en vanlig metod som underlättar för alla med synnedsättning, något som drabbar de allra flesta förr eller senare. En ramp upp till huvudentrén gör en byggnad mer tillgänglig för personer med rullstol såväl som föräldrar med barnvagn eller äldre med rollator. På samma sätt gynnar tydlig skyltning och god belysning i skolmiljö alla barn, inte bara de med nedsatt kognitiv förmåga.
Tillgänglighetsarbete i stadsplanering kan också handla om att uppdatera lokaler som redan finns. Då finns inte möjlighet att bygga upp tillgängligheten från grunden utan det handlar istället om att arbeta med hjälpmedel och specialanpassningar. Kulturhistoriskt intressanta byggnader och skyddade miljöer kan vara särskilt utmanande eftersom det finns lagar som säger att anpassningarna inte får påverka utseendet. Då görs ibland ”avsteg”, det vill säga att tillåta en lösning som inte skulle tillåtas om det handlade om ett nytt hus. Om en byggnad har en historisk entré som måste bevaras kan det till exempel handla om att komplettera byggnaden med en likvärdig, tillgänglig entré som inte förändrar utseendet.
När det gäller möjligheterna att ta sig fram i staden är det bra att utnyttja naturliga ledstråk så mycket det bara går, till exempel genom att låta gångstråk för personer med synnedsättning följa väggar som redan finns. Taktil information är information som känns vid beröring, som hårdhet och form. För konstgjorda ledstråk används ofta taktil information för att visa var man kan gå och signalera när man bör uppmärksamma något.
Inkluderande information behöver vara visuell, hörbar och i relief eller punktskrift. Några exempel i vardagen är ljudsignaler vid övergångsställen, markplattor som kan kännas med en käpp, klickljud i kortterminaler och utrop av våningsplan i hissar.
En sak som inte får glömmas bort är utrymningsmöjligheter. Brandlarm måste vara placerade så att alla kan nå dem och eftersom trappor inte är någon lämplig utrymningsväg för till exempel rullstolar kan det krävas speciallösningar. Ofta finns en säker plats där det går att vänta i trygghet till dess att räddningstjänsten är på plats.
Fråga experterna
Våra experter inom hållbarhet, innovation och samhällsplanering svarar på frågor och reder ut krångliga begrepp. Har du en fråga som du funderat på, men aldrig fått tillfälle att ställa till en ingenjör eller samhällsrådgivare? Mejla din fråga till kommunikation@ramboll.se så kanske svaret på just din fråga blir publicerad.
Kontakta oss
Ciarán Creegan
Certified Accessibilty Specialist
+46 70 210 25 90
Joakim Skålander
Certified Accessibility Specialist
+46 70 149 62 84
Amanda Hällqvist
Certified Accessibility Specialist
+46 70 294 34 34
Läs mer
Läs mer
En tillgänglig och användbar miljö skapar förutsättningar för delaktighet och jämlikhet i samhället.