Hur skapar man urban livskvalitet?

Livability är ett buzzword inom hållbarhet som beskriver förutsättningarna till ett drägligt liv för alla invånare i städer, regioner och samhällen, inklusive deras fysiska, sociala och mentala hälsa. Konceptet handlar om att optimera mänsklighetens funktion och integritet.

Det finns dock många olika åsikter om och prioriteringar för vad som gör en stad riktigt livable. Tre av Rambolls experter på livable cities lever i tre unika städer och berättar om sina insikter.

1. Hur definierar du en livable stad?

Chiara Lissandrello – ledarkonsult (Rom): En livable stad grundar sig på en balans mellan samhället, miljön, ekonomin och kulturen. Det är den faktiska implementeringen av hållbarhet på stadsnivå. Även om den exakta kombinationen alltid kommer att variera och de ekonomiska beståndsdelarna är konstanta, ska en strategi för beboeliga städer alltid sträva efter en hållbar balans av alla dessa komponenter.

Sébastien Bruyère – seniorkonsult (Marseille): En plats beboelighet beror på människorna som lever där, lite grann som en viktad formel i matematik. Yrkesmässigt lokaliserar jag stadslösningar för att uppfylla behoven av liveability för specifika samhällen. Privat behöver jag en stad som erbjuder många olika valmöjligheter för att vara liveable.

Leonard Ng Keok Poh, marknadschef (Singapore): Ett antal faktorer gör att en plats är liveable. Livability mäts med faktorer för livskvalitet, som t.ex. tillgång till färskvatten, livsmedel, bostad, transport, hälsovård, utbildning och en stabilt byggd och naturlig miljö. En plats livability grundar sig också på sociala och psykologiska faktorer som känslor och förnimmelser.

2. Hur påverkar naturen en stads livability?

Chiara: Liveable städer prioriterar natur och grönområden. Liveable städer erbjuder både ekologiska och välvårdade grönområden för att mildra och vända på riskerna för och påverkan av klimatförändring, såväl som att befrämja invånarnas psykofysiska välbefinnande.

Sébastien: Naturen och dess resurser tillhandahåller ett nästan obegränsat antal tjänster [dvs. de olika fördelar som naturmiljön och sunda ekosystem ger människor], utöver den ökade tillgången till samhällstjänster. Det är därför en integrering av naturen i långsiktiga utvecklingsstrategier hjälper städer att uppfylla sociala, miljömässiga och ekonomisk mål.

Leonard: Traditionellt sett utvecklas städer med en grå infrastruktur samtidigt som de avlägsnar sig från naturmiljön. Vi vet nu att vi måste låta oss inspireras av naturens ekosystem för att förbättra liveabilityn när vi utformar stadsområden. Det är svårt att föreställa sig människor som trivs i ett samhälle utan natur.

3. Hur inverkar sociala tjänster på städernas liveability?

Chiara: Liveability är människocentrerad. Detta innebär att samhället måste erbjuda högkvalitativa tjänster som kollektivtrafik, vårdcentraler, kulturhus, daghem, skolor och socialvård för att förbättra livskvaliteten för alla. Alla städer måste erbjuda kultur och utbildning som grundläggande komponenter i deras och invånarnas utveckling.

Leonard: Att erbjuda sociala tjänster kastar ljus över vad städer säger att de bryr sig mest om, nämligen människor. Invånarna måste känna sig trygga, socialt anknutna och inkluderade, vilket innebär enkel tillgång till överkomliga och varierade boendealternativ sammanlänkade med kollektivtrafiken, promenader och cykling till arbetet, utbildningen, kvartersbutiker, offentliga platser och parker, hälso- och samhällstjänster, fritid och kultur.

Sébastien: Städer har ett utmärkt läge för att bekämpa sociala skillnader genom att erbjuda tillgång till bostäder och infrastruktur, lika rättigheter och deltagande såväl som arbete och andra möjligheter. Beboeliga mänskliga ekosystem skapas som bäst i inkluderande kulturer med samarbetspräglade processer och en öppen regeringspolitik.

4. Hur påverkar kulturen samhällens liveability?

Chiara: Städer som Rom är världsberömda som kulturstäder. Dessa städers kulturella värden uppväger ofta de ohållbara aspekterna. En liveable stad kan dock inte förlita sig enbart på sin historia utan måste fortsätta att söka ständiga förbättringar för att garantera ett liv av hög kvalitet för dess nuvarande och framtida invånare.

Sébastien: Min favorit vad gäller liveability måste vara kulturen. Marseille har t.ex. alltid varit känd för att inte följa traditionella lantliga värderingar. Att den blivit sedd som något missanpassad har dock format och stärkt samhällets identitet. Nu känner sig invånarna väldigt mycket som en del av identiteten som missanpassad. Även om den är en storskalig stad, känner sig alla som hemma med den identiteten. Kulturen är det som gör att jag och andra invånare kan ha tålamod med den långsamma utvecklingen av andra aspekter av liveabilityn.

5. Hur påverkar tillgången till transportmedel liveabilityn?

Chiara: ”Det är obestridligt att städer i hela världen är översvämmade av bilar. En liveable stad är först och främst en stad utan bilar! Att låta bli att fokusera på bilarna stödjer en positiv stadsomvandling på medellång eller lång sikt, med möjligheten att ompröva mer människocentrerade platser som parker, lekparker, gångbanor och cykelbanor.

Leonard: Transportmedel var, är och kommer alltid att vara en social tjänst. För att en stad ska kunna utvecklas till att bli mer liveable, krävs dock digitala, rena, intelligenta, oberoende och intermodala mobilitetsalternativ med mer promenader och cykling.