Ove Dahl Kristensen
18 maj 2025
Omskrivning av reglerna för järnvägsmarknaden: Lärdomar från 11 vägar till liberalisering
Järnvägen står i centrum för Europas mobilitetsambitioner - och dess regleringsdilemman. I takt med att passagerarnas efterfrågan växer och klimatmålen skärps uppmanas regeringarna att reformera hur järnvägen struktureras, finansieras och drivs. Men under ytan av EU-direktiv döljer sig en mycket mer komplex och mänsklig verklighet: ingen marknad är den andra lik och avreglering är inte en övning i att kopiera och klistra in.
Denna utmaning låg till grund för en nyligen genomförd benchmarkingstudie som beställdes av det finska transportministeriet och leddes av Ove Dahl Kristensen, senioringenjör på Ramboll. I studien undersöktes hur elva länder i Europa har gått tillväga för att avreglera järnvägen - och vilka praktiska lärdomar som kan dras av deras vägval.
"Det finns en myt om att liberalisering handlar om att släppa taget. I själva verket handlar det om att omforma reglerna för att tjäna passagerarna bättre."
En marknad, många modeller
EU:s fjärde järnvägspaket kräver att medlemsländerna öppnar sina järnvägsmarknader för konkurrens, men hur detta ska gå till varierar stort:
- I Sverige har öppen tillgång till passagerartrafik skapat ett relativt konkurrensutsatt landskap, särskilt på intercitylinjer.
- Tyskland förlitar sig i hög grad på regionala anbudsförfaranden och bruttokostnadsavtal, vilket upprätthåller en balans mellan marknadsexponering och offentlig kontroll.
- Frankrike har försiktigt öppnat delar av sin marknad, men den statliga aktören dominerar fortfarande inom de flesta områden.
Varje exempel visar att liberalisering handlar lika mycket om lokala förhållanden som om efterlevnad av lagar och regler. Vissa länder har satsat på öppen tillgång, medan andra har prioriterat tjänstekontrakt, beroende på marknadens storlek, geografi och politisk vilja.
Viktiga lärdomar för smartare marknadsdesign
Resultaten från studien ger insikter för alla regeringar som försöker balansera marknadsöppenhet med offentligt värde:
- Anpassa liberaliseringen till den nationella geografin och de politiska målen - det finns ingen enhetlig "EU-modell".
- Fokusera på kontraktsutformning och ansvarsutkrävande - incitament är viktigare än ideologi.
- Inte förbise de offentliga operatörernas roll - reform betyder inte avskaffande.
- Investera i kapacitet, data och regleringsverktyg - liberalisering kräver kontinuerlig förvaltning.
Dessa lärdomar är särskilt relevanta för mindre marknader, där helt öppen tillgång kanske inte leder till effektiv konkurrens, men där smarta kontrakt ändå kan ge effektivitet och kvalitet.
Från benchmarking till strategi: Förstå hela bilden
Detta arbete understryker vikten av att sammanföra flera perspektiv: att förstå den tekniska komplexiteten i järnvägsdrift, passagerarnas förväntningar och de styrande och politiska realiteter som formar nationella transportsystem.
Liberaliseringsinsatser som inte tar hänsyn till alla tre dimensionerna riskerar att vara antingen för snäva för att vara effektiva eller för rigida för att kunna genomföras.
Den större bilden: Reform med syfte
Liberalisering är inte en rent ekonomisk eller juridisk fråga. Det är en fråga om ett offentligt syfte - att säkerställa att järnvägen fortsätter att leverera miljömässigt, socialt och ekonomiskt värde i en snabbt föränderlig värld.
Rätt genomförd kan en reform leda till följande
- Bättre prestanda genom smartare incitament
- Mer innovation genom mångfald bland leverantörerna
- Större motståndskraft genom systemansvar
- Högre förtroende genom offentligt värde och transparens
"Vi hanterar inte bara tåg. Vi hanterar förtroendet för systemet. Det är vad passagerare, operatörer och regeringar alla förlitar sig på. Liberalisering handlar inte om att ta ett steg tillbaka. Det handlar om att ta ett steg framåt - med tydligare förväntningar, starkare verktyg och en djupare förståelse för vad kollektivtrafiken är till för."
Vill du veta mer?
Ove Dahl Kristensen
Senior ingeniør
+45 31 36 45 30