Nils Jänig
18 maj 2025
Framtidens spårväg - europeiska lärdomar om omvandling av stadstrafiken
I takt med att europeiska städer strävar efter att minska koldioxidutsläppen, minska trafikstockningarna och förbättra livskvaliteten blir spårväg ett allt viktigare verktyg för hållbar mobilitet och stadsomvandling tack vare dess kombination av kapacitet, effektivitet och låga utsläpp. I den här artikeln undersöks det växande intresset för spårväg i Europa med hjälp av nya projekterfarenheter, med fokus på framgångsfaktorer, gemensamma utmaningar och den avgörande betydelsen av tidigt offentligt engagemang och integrerad planering.
Stadskärnor i hela Europa håller på att ompröva sina mobilitetsstrategier. Städer som står inför ökande koldioxidutsläpp, åldrande infrastruktur och förändrade mobilitetsbehov inser att storskaliga trafikomställningar kräver mer än stegvisa förändringar - det krävs investeringar i elektrifierad kollektivtrafik med hög kapacitet.
"Light Rail ger städerna en plattform för att snabbare, längre och mer rättvist nå klimat- och tillgänglighetsmålen", säger Nils Jänig, chef för Rambolls Light Rail Competence Centre. "Det handlar inte bara om att ta sig från A till B - det handlar om att omforma hur vi lever i städerna."
Att implementera spårväg är dock inte helt utan utmaningar. Från finansiering och stadsintegrering till samhällsengagemang - dessa projekt är komplexa och kräver stora insatser. Men de erbjuder också några av de mest synliga och effektfulla resultaten när de görs på rätt sätt.
Avgörande är att spårväg kan stärka den sociala sammanhållningen och den lokala motståndskraften genom att förbättra tillgången till jobb, utbildning, hälso- och sjukvård och kulturella möjligheter - särskilt i områden som är underförsörjda av andra transportalternativ.
Lärdomar från Tyskland: Deltagande, transparens och urbana värden
I Tyskland använder sig flera städer av spårväg för att modernisera mobiliteten. Ett exempel är Kiel, en medelstor stad som utvecklar ett 36 km långt spårvägsnät som förväntas tas i bruk i början av 2030-talet.
En detaljerad analys hjälpte staden att välja mellan spårväg och Bus Rapid Transit (BRT), med tydlig tonvikt på användarvärde, miljöfördelar och långsiktig anpassningsförmåga. Det som gjorde Kiels strategi anmärkningsvärd var dess fokus på allmänhetens deltagande - genom att engagera invånarna genom vandringsturer, onlineverktyg och workshops för att skapa delat ägande av resultatet.
"Man kan inte bygga ett system för människor utan att involvera dem", förklarar Jänig. "Vi har sett projekt misslyckas där det förtroendet saknats." Denna nivå av transparens hjälpte Kiel att gå från genomförbarhet till politiskt godkännande och undvika felsteg som man sett i andra tyska städer.
Erfarenheter från Norden: Integration, hållbarhet och passagerarcentrerad design
I de nordiska länderna hjälper spårvägar städerna att minska koldioxidutsläppen från transporter samtidigt som de förbättrar vardagslivet. I Köpenhamn, Århus, Helsingfors och Bergen är det inte bara en mobilitetslösning utan också en katalysator för mer inkluderande, sammankopplade och motståndskraftiga stadsområden.
I Bergen kommer Bybanens senaste spårvägsutbyggnad till Åsane att klara 60 000 passagerare per dag och vägledas av stadens initiativ "Den Gode Reisen" ("Den goda resan") - ett program som syftar till att sätta passagerare, hållbarhet och upplevelse i centrum för utformningen av kollektivtrafiken.
"De nordiska erfarenheterna visar att fördelarna mångdubblas om man behandlar spårväg som en stadsformande infrastruktur - inte bara som transport."
Dessa insatser visar hur städer kan använda spårväg för att möjliggöra trafikomställning, minska utsläppen och förankra bredare mål för stadsförnyelse.
Expanderar i Storbritannien och Irland: Spårväg som drivkraft för stadsförnyelse
I Storbritannien och Irland växer intresset för spårväg, särskilt i medelstora städer som vill komma till rätta med historiska underinvesteringar i kollektivtrafiken. Här ses spårväg som en mekanism för inkluderande tillväxt - att återknyta samhällen, förbättra tillgången till jobb och tjänster och minska bilberoendet.
"Det som är spännande i Storbritannien och Irland är potentialen att bygga system som inte bara är tekniskt starka utan även socialt omvälvande", säger Jänig.
Tyngdpunkten flyttas från fordon och spår till hur spårväg kan aktivera utveckling, stödja klimatmål och leverera social avkastning på investeringen.
Rambolls Light Rail Competence Centre arbetar över hela Europa för att hjälpa städer att översätta ambitioner till genomförande. Det handlar inte bara om teknisk leverans - det handlar om att stödja stadsledare i att bygga fallet, utforma med syfte och leverera med förtroende
Mot en europeisk standard för spetskompetens inom spårbunden stadstrafik
"Det finns ingen lösning som passar alla - men det finns gemensamma principer som fungerar", säger Jänig. Följande fem principer framstår som universella framgångsfaktorer:
- Tidigt samhällsengagemang - för att utforma sträckningar och skapa förtroende
- Säker, blandad finansiering - inklusive EU-stöd och nationellt stöd
- Principer för hållbar design - från gröna spår till nollutsläpp
- Integrerad stadsplanering - för att integrera transporter i den fysiska strategin
- Politiskt ledarskap - med starka allianser mellan olika myndigheter
Spårväg som en grund för Europas urbana framtid
Spårvägstrafik ses alltmer som en hörnsten för framtidens stadstrafik i Europa. Från medelstora tyska städer till nordiska huvudstäder och ett växande intresse i Storbritannien och Irland - de projekt som lyckas är de som kombinerar teknisk excellens med social insikt och integrerad leverans.
"De här systemen handlar inte bara om rörelse - de handlar om momentum", avslutar Jänig. "Momentum för friskare, mer inkluderande och mer hållbara städer. Det är något som är värt att bygga för."
Vill du veta mer?
Nils Jänig
Global Market Director, Light Rail