Varför är bevarandet av biologisk mångfald en strategisk nödvändighet för investerare?

1. Biologisk mångfald är ett viktigt ämne just nu. Kan du förklara varför det är så viktigt för investerare och vilka risker det finns med att inte integrera det?

RN: Biologisk mångfald är ett hett ämne för investerare just nu, och det av goda skäl. Friska ekosystem tillhandahåller viktiga tjänster som den globala ekonomin är beroende av. När den biologiska mångfalden minskar kan dessa tjänster störas, vilket leder till högre kostnader och lägre produktivitet.

Investerare måste förstå de företag de investerar i, särskilt de som är beroende av naturresurser eller påverkar den biologiska mångfalden. Denna förståelse bidrar till att hantera potentiella ryktes- och regleringsrisker, eftersom World Economic Forum identifierar förlusten av biologisk mångfald som ett av de största globala hoten under det kommande årtiondet.

Att skydda den biologiska mångfalden är också avgörande för samhällets välbefinnande. Konsumenter och intressenter ställer allt högre krav på ansvarsfulla miljöåtgärder, och om man inte tar hänsyn till den biologiska mångfalden kan det leda till försämrat anseende.

Att investera i företag som prioriterar biologisk mångfald leder ofta till en mer hållbar tillväxt eftersom dessa företag tenderar att vara mer motståndskraftiga mot miljöförändringar och lagkrav. Ny forskning visar att portföljer med lägre risk för biologisk mångfald vanligtvis ger högre kumulativ avkastning.

Slutligen öppnar en anpassning till globala initiativ för biologisk mångfald upp för nya investeringsmöjligheter. Genom att ta hänsyn till biologisk mångfald i investeringsbesluten kan investerarna inte bara minska riskerna utan också få tillgång till lönsamma och hållbara satsningar.

2. Hur påverkar globala regelverk hur investerare bör förhålla sig till biologisk mångfald, och vilka är de största hindren för företag att efterleva dem?

RN: Globala krav omformar hur investerare ska förhålla sig till biologisk mångfald. De syftar till att vända förlusten av biologisk mångfald och omdirigera finansiella flöden till aktiviteter som återställer naturen.

I Kunming-Montreal Global Biodiversity Framework (GBF) fastställs till exempel mål som att öka de finansiella resurserna för biologisk mångfald och att kräva att stora företag rapporterar sin påverkan på den biologiska mångfalden. Direktivet om företagens hållbarhetsrapportering (CSRD) föreskriver detaljerad miljö- och social rapportering, inklusive biologisk mångfald, för att hjälpa investerare att bättre utvärdera hållbarhetsresultat. På samma sätt ökar förordningen om redovisning av hållbar finansiering (SFDR) transparensen genom att kräva att finansinstitut redovisar hur de integrerar hållbarhetsrisker, inklusive biologisk mångfald, i investeringsbeslut.

Även om dessa regleringar kan verka komplexa, anpassar de investeringarna till de globala hållbarhetsmålen.

Investerare bör skaffa sig en djup förståelse och skapa policyer som återspeglar dessa regler för att minska den finansiella risken och stödja en mer hållbar framtid. På så sätt kan de effektivt navigera i regelverken och samtidigt bidra till det globala hållbarhetsarbetet.

3. Hur kan investerare börja integrera hänsyn till biologisk mångfald i sina investeringsbeslut?

AB: För att integrera naturen i finansiella beslut bör investerare först främja ett organisatoriskt förhållningssätt till biologisk mångfald. Det handlar om att bygga upp intern kunskap, säkra stöd på högre nivå och göra biologisk mångfald till en del av företagskulturen.

Nästa steg är att bedöma portföljens exponering mot effekter, beroenden, risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald i olika tillgångar. Ett sätt att göra detta är att följa TNFD:s LEAP-metod för att bedöma och mäta potentiella naturfrågor i de affärsverksamheter som får investeringar. Utifrån bedömningen kan investerarna utveckla en strategi som skyddar den biologiska mångfalden och prioriterar väsentliga risker och möjligheter. Genom att integrera mått på biologisk mångfald, som Rambolls Global Biodiversity Metric, i kriterierna för tillgångsutvärdering kan man bidra till att hänsyn tas till biologisk mångfald i beslutsprocessen för investeringar.

Strategin bör också innehålla transparenta mål som är i linje med globala ambitioner som GBF och fastställa en metod för att följa upp resultatet. Slutligen kan tillgångsägare anta offentliga åtaganden och offentliggöra sina biodiversitetsrelaterade frågor och åtgärder för att hantera dem, samt hålla sina intressenter informerade genom regelbunden rapportering. En policy för biologisk mångfald kan bidra till att konsolidera dessa ansträngningar genom att beskriva hur risker och möjligheter relaterade till biologisk mångfald identifieras, hanteras och övervakas.

4. Kan du ge några exempel på bästa praxis för hur finansinstitut kan dra direkt nytta av att integrera biologisk mångfald i sina investeringsstrategier?

RN: Det finns många organisationer som tillhandahåller specifik bästa praxis för finanssektorn. Finance for Biodiversity Foundation belyser till exempel hur finansinstitut kan minska riskerna och ta vara på möjligheterna genom att investera i projekt som gynnar den biologiska mångfalden. Partnership for Biodiversity Accounting Financials (PBAF) tillhandahåller ett standardiserat tillvägagångssätt för att bedöma och redovisa effekter på den biologiska mångfalden, vilket hjälper finansinstitut att fatta välgrundade beslut och förbättra sina hållbarhetsmeriter. UNEP FI ger också vägledning om hur man sätter upp mål för biologisk mångfald, vilket gör det möjligt för banker att systematiskt integrera hänsyn till biologisk mångfald i sina strategier. Som ett resultat leder dessa bästa metoder till mer motståndskraftiga och hållbara finansiella portföljer.

5. Hur tror du att den biologiska mångfaldens roll kommer att utvecklas under det kommande årtiondet, särskilt med tanke på den snabba digitala omvandlingen?

AB: I takt med att medvetenheten om riskerna med biologisk mångfald ökar och nya regleringar och frivillig rapportering tillkommer, ökar efterfrågan på omfattande naturrelaterade data. Organisationer är pressade att bättre förstå och hantera sin påverkan på naturen.

Digitaliseringen är nyckeln till att tillhandahålla högkvalitativa data som är avgörande för välgrundade beslut och påskyndar investeringar i naturen. Innovationer som fjärranalys, eDNA-provtagning och AI gör det enklare och mer kostnadseffektivt att samla in och bearbeta data i stor skala, övervaka naturens tillstånd på ett effektivt sätt och förutsäga framtida scenarier med större noggrannhet - vilket förbättrar planering, förvaltning och insatser för att mildra effekterna.

Särskilt AI erbjuder oanade möjligheter. Den kan analysera data på nya sätt för att avslöja samspelet mellan företag och natur och identifiera lämpliga åtgärder. Men det finns också utmaningar att ta hänsyn till, bland annat miljöpåverkan från själva tekniken, skevheter i data, etiska frågor om rättvis tillgång och risken för övertro på AI på bekostnad av traditionell ekologisk kunskap och traditionella metoder. För att ta itu med dessa frågor krävs kontinuerligt samarbete och engagemang över sektorsgränserna.

I slutändan är den digitala omvandlingen en kraftfull möjliggörare för skyddet av biologisk mångfald, eftersom den förändrar hur vi samlar in, lagrar och bearbetar data för att få insikter. Även om dessa tekniker fortfarande är under utveckling erbjuder de goda möjligheter att påskynda insatserna mot förlust av biologisk mångfald.

6. Vad är den viktigaste lärdomen för private equity-investerare när det gäller biologisk mångfald?

AB: För private equity-investerare är den viktigaste lärdomen att agera nu. Genom att balansera mätningar och åtgärder och fokusera på sektorer med stor påverkan kan man öka effektiviteten i verksamheten och skapa långsiktigt värde. Biologisk mångfald är inte bara en miljöfråga, det är en strategisk fråga som bör ligga i framkant när investeringsbeslut fattas. Genom att integrera naturen i varje fas av verksamheten kan investerare minska riskerna, ta vara på möjligheterna och bidra till en mer hållbar framtid.

Referenser:

PwC - Mer än hälften av världens BNP är exponerad för väsentliga naturrisker utan omedelbara åtgärder

WEF:s rapport om globala risker 2025

Sustainalytics - Biologisk mångfald i balans: Översyn av portföljrisker

Principer för ansvarsfulla investeringar

Finance for Biodiversity Foundation (stiftelse för finansiering av biologisk mångfald)

Partnerskap för biologisk mångfald Redovisning av finansiell information

UNEP:s finansinitiativ - natur

WEF - Investera i naturkapital: Innovationer som stödjer välbehövlig finansiering för naturen

TNFD Förbättrad marknadstillgång till globala naturdata