Vad innebär ökade energipriser för den gröna energiomställningen?

Vi undersöker vad som ligger bakom prishöjningarna utan dess like för olja, gas och andra fossila bränslen under det senaste året och vad som behövs för att påskynda investeringarna i förnybara källor.

Solar energy panels on a field with a wind turbine in the background

facebook linkedin twitter

Energipolitiken har återigen hamnat på förstasidan, tillsammans med det pågående kriget i Ukraina. Den nuvarande instabiliteten på marknaden är dock inte ny i sig.

I Tyskland nästan tredubblades den genomsnittliga elkostnaden mellan 2020 och 2021, enligt Bloomberg. I Norden steg priserna med 470% under samma period och placerade därmed energipolitiken högst upp på den politiska dagordningen.

Samtidigt som EU:s och USA:s ledare har meddelat att fler investeringar kommer att göras inom förnybar energi för att minska beroendet av Ryssland, är det fortfarande en öppen fråga om högre priser för fossila bränslen på egen hand kan driva fler investeringar inom förnybara källor.

Det korta svaret, enligt Per Jørgensen, ansvarig för Gas Infrastructure på Ramboll, är "inte nödvändigtvis".

"De högre priserna är inte nödvändigtvis positiva för den förnybara energin och definitivt inte för klimatet," förklarar han. " Eftersom gasen har blivit dyrare har det skett en viss återgång till kol som elkälla under 2021. Och eftersom kol förorenar mer har vi sett en ökning av koldioxidutsläppen".

"Det är svårt att säga om de höga energipriserna kommer att skrämma bort investerare. Det kan hända men då kommer de nästan säkert att locka till sig andra," lägger han till.

An overview of energy prices in the EU from from 2018-2022, denoting the annual rate of change. In January 2021, the annual rate of change was above 25%

Fem anledningar till att energipriserna ökar

För att kunna förstå samverkan mellan energipriserna och den gröna omställningen måste vi förstå varför energipriserna har skjutit i höjden. Enligt Per Jørgensen finns det i huvudsak fem drivkrafter bakom ökningen:

Covid-19 pandemin orsakade att efterfrågan på olja, kol och gas sjönk kraftigt, vilket sammanföll med den pågående trenden med minskade investeringar i sektorn. När sedan ekonomin återhämtade sig kunde utbudet inte matcha efterfrågan
Produktionen från europeiska gasfält håller på att avvecklas som en del av omställningen till grön energi. Ett belysande exempel på detta är gasfälten i Groningen i Nederländerna, som en gång var Europas största gasfält, och som förväntas avvecklas under 2022
En kall vinter i Asien 2021 ökade efterfrågan på flytande naturgas. Samtidigt var vindkraftproduktionen lägre än genomsnittet i Europa, vilket minskade tillgången till el från förnybara källor
EU-kommissionen minskade antalet utsläppsrätter för koldioxid, viket bidrog till en ökning av koldioxidpriserna
Sanktionerna mot Ryssland har orsakat ytterligare instabilitet på energimarknaden, i synnerhet inom EU, som importerade 40% av gasen från Ryssland under 2021.

Hur påverkar de ökande energipriserna gröna investeringar?

Vissa observatörer har jämfört vår samtid med energikriserna på 1970-talet. År 1973 var det ett krig mellan Israel och de omkringliggande länderna som ledde till en oljekris som i slutändan sådde de första fröna av den gryende vindkraftindustrin. Skulle denna kris kunna leda till ett liknande resultat? Det kan inte uteslutas men Patrick Gilly, global division director på energy transition på Ramboll, förklarar att även om priserna är höga för närvarande är det föga troligt att investerare baserar sina beslut på kortsiktiga prissvängningar: ”Energin har alltid varit instabil,” förklarar Patrick Gilly. ”Investeringar i infrastruktur för energin är till sin natur långsiktiga. Det betyder att investerare är förberedda på att det går upp och ner och det är därför föga troligt att de baserar sina investeringsbeslut på prissvängningar under en enda vinter. Den större frågan är istället om investeringar i förnybara källor kan vara lika lönsamma som investeringar i olja och gas tidigare var.” Svaret på den frågan beror på ett antal variabler som innefattar råvarupriser, räntesatser och marknadsregleringar. Patrick Gilly förväntar sig att råvarupriserna kommer att påverka leveranskedjan samt kostnaden för förnybara källor. Han jämför det med en liknande period med början 2003–4, när höga priser på råvaror ledde till en ström av investeringar i fossila bränslen: ”Dessa ytterligare investeringar ledde till en brist på yrkesutbildade arbetare och ingenjörer. Förnybara källor kommer att stå inför samma utmaningar på människosidan. Det handlar inte bara om priset på råvaror utan också om förmågan att transportera och installera grunder för vindkraft- eller solpaneler,” förklarar han.

Priserna på råmaterialen som används i solpaneler och vindkraftverk har ökat under det gångna året då de ökande energipriserna orsakat att vissa tillverkare av råmaterial har minskat eller stoppat produktionen. Enligt internationella energiorganet IEA har emellertid råvarupriserna haft en begränsad inverkan på ny efterfrågan på förnybar energi. Enligt Per Jørgensen kommer även räntesatserna att ha en viktig inverkan: ”Med förnybara källor ligger större delen av kostnaden i början. Detta gör dem känsligare för långsiktiga räntesatser, eftersom investeringen genererar avkastning över en 30-årsperiod. Jämför det t.ex. med skiffergas i USA där investeringarna genererar avkastning mycket snabbare”, förklarar han.

En fråga om snabbhet

Miljardkronorsfrågan när det gäller den gröna omställningen är om vi gör tillräckligt och om vi gör det tillräckligt snabbt för att undvika klimatförändringarnas värsta effekter.

”Det är svårt att bedöma om vi håller rätt takt,” säger Patrick Gilly. ”Vi måste dock också komma ihåg att den infrastrukturen för energi som vi använder idag tog 70 år att bygga. Nu försöker vi bygga ett alternativ på 30 år eller mindre. Så självfallet rör vi oss inte tillräckligt snabbt. Men har vi någonsin rört oss så snabbt förr? Det tror inte jag heller,” lägger han till.

Du kan kontakta artikelns redaktör genom att skicka ett e-postmeddelande till Anders Brønd Christensen.

Vill du veta mer?

Patrick Gilly
Global Director, Energy Transition
+45 51 61 24 52
Per Jørgensen
Head of Gas Infrastructure
+45 51 61 87 76

Se alla

Bygga energiöar i balans med naturen

Danmark behöver förnybar energi genererad från två energiöar kopplade till Offshore vindkraftsparker för att uppnå sina ambitiösa klimatmål till 2030. Ramboll kommer att bedöma påverkan av den planerade energiön i Östersjön på den omgivande havsmiljön.

Amerika växlar om i den gröna energiomställningen, men hinder kvarstår

Offshore vindkraft kan vara en spelväxlare i landets ansträngningar att skapa förnybara energikällor och minska koldioxidutsläppen i oöverträffad skala.