Klimatriskanalyser: Varför det spelar roll och hur det genomförs rätt

Klimatriskanalyser utvärderar företags exponering för fysiska klimatrisker över dess geografiska utbredning och värdekedja samt omställningsrisker baserat på dess verksamhetsmodeller, affärsrelationer och strategi. När de används korrekt, ger klimatriskanalyser värdefulla insikter om hur företag kan förbereda sig inför framtida scenarier, inklusive klimathot och risker som bör övervakas. Slutligen kan företag dra nytta av ett tidsenlig och mer kostnadseffektivt hanterande av klimatrelaterade risker och identifiera möjligheter, vilket driver långsiktig motståndskraft och stödjer kommunikationen av deras klimatstrategi till intressenter. Exempel på fördelar inkluderar:

Kostnadsbesparingar och operativ motståndskraft:

• Reducera exponering för extremväderstörningar och värdekedjerisker.
• Lägre försäkringspremier och operativa kostnader genom förbättrad riskhantering.

Regulatoriska och ryktesmässiga fördelar:

• Undvika sanktioner genom att vara i linje med klimatstandarder från International Sustainability Standards Boards (ISSB) som interageras i nationell lagstiftning världen över.
• Förenkla och stärka hållbarhetsrapportering och integrera klimatrisker i finansiella rapporteringar, vilket visar på stark riskhantering och förstärkt rykte.

Konkurrens och finansiella fördelar:

• Bibehålla investerarnas förtroende och tillgång till kapital genom att påvisa klimatförberedelse.
• Identifiera nya marknadsmöjligheter, teknologiska framsteg, affärsmodeller, produktinnovationer och intäktsströmmar med låg koldioxidpåverkan.
• Stärka sitt företagsrykte och attrahera kompetens, affärsrelationer och kundrelationer genom att möta intressenternas förväntningar på hållbarhet.

Förbättrat beslutsfattande och uppdaterad styrning:

• Utveckla långsiktig strategisk planering som är flexible för en rad möjliga klimatscenarier.
• Använda klimatrisker som stresstest för att optimera kapitalinvesteringar och motståndskraft.

Vanliga utmaningar vid genomförande av klimatriskanalyser och rekommenderade lösningar

Utmaning 1: Osäkerhet kring krav och ramverk

Många företag börjar arbetet från start och är osäkra på vilka regulatoriska krav som ska tillämpas på deras verksamhet och vilka ramverk som ska efterlevas samt hur klimatrisker är väsentliga för deras verksamhet.

Rekommendationer:

• Identifiera vilka drivkrafter som finns för ert behov att genomföra klimatriskanalyser. Regulatoriska krav, investerare eller förväntningar från marknaden bestämmer ofta vilka ramverk och upplysningskrav som bolaget bör följa – oavsett om det är TCFD, ISSB standarder eller obligatoriska direktiv som CSRD. Ansvariga för regelefterlevnad kan avgöra om ett företag omfattas av en jurisdiktions regleringar, vilka ofta baseras på storlek, intäkter eller antal anställda.
• Jämför ramverken och anpassa arbetet till den striktaste och uppfyll övriga på samma gång. Exempelvis kan ett företag med globala verksamheter behöva tillhandahålla klimatriskupplysningar för Kalifornien och EU, då är nyckeln att förstå att uppfyllnad av kraven i EU:s CSRD också skulle innebära lagefterlevnad med Kaliforniens lagkrav.
• Granska ert befintliga riskarbete kring bolagsrisker och fastställ om några identifierade risker är klimatrelaterade eller drivs av fysiska- eller omställningsindikatorer. Genom att börja med att överväga hur identifierade risker kan förvärras av snabba förändringar i det fysiska klimatet eller i den globala ekonomin kan riskerna bli lättare att förstå.

Utmaning 2: Kortsiktigt fokus på risker

System och processer för företagsriskhantering (ERM) fokuserar ofta på kortsiktiga risker (<10 år), vilket innebär att de missar att på ett meningsfullt sätt utvärdera klimatrelaterade risker och möjligheter över längre tidshorisonter (10 till 25 år).

Rekommendationer:

• Integrera era ERM-processer med klimatvetenskap (beräknade förändringar i temperatur och mål för koldioxidreduktion) samt med ramverk (exv. TCFD och ISSB) genom att genomföra stresstester mot olika långsiktiga fysiska och omställningsrelaterade klimatscenarier.

Utmaning 3: Ovana vid scenarioanalyser

Företag är osäkra på hur de kan välja rätt scenarier och tillämpa scenarioanalys på ett sätt som är i linje med regulatoriska krav.

Rekommendationer:

• Identifiera offentligt tillgängliga och frekvent uppdaterade fysiska och omställningsscenarier såsom från Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) och World Energy Outlook (WEO).
• Inkludera både högutsläpps- och lågutsläppsscenarior som är i linje med 1,5-graders målet.
• Använd regulatoriska ramverk (TCFD och ISSB) som stöd för att fastställa om samtliga potentiellt väsentliga risker och möjligheter har identifierats.
• Genomför konkurrensbenchmarking eftersom liknande företag sannolikt kommer att påverkas av gemensamma externa krafter, och engagera tvärfunktionella team för att validera antaganden och säkerställa praktisk tillämplighet.

Utmaning 4: Begränsad omfattning av fysisk klimatdata

Existerande fysiska klimatdata tenderar att vara begränsad till pågående risker från akuta klimathot såsom översvämning och skogsbränder som relaterade till skadeståndsansvar. Påverkan från andra fysiska risker, såsom vatten- och värmestress, samt omställningsrisker såsom regulatoriska förändringar, marknadsförändringar eller klimatrelaterade möjligheter är fortfarande dåligt förstått.

Rekommendationer:

• Samarbeta med klimatexperter för att säkerställa en balanserad och djupgående klimatriskanalys genom att integrera både fysiska klimatrisker och omställningsrisker samt klimatrelaterade möjligheter.
• Förutom de nuvarande fysiska riskerna som är av intresse för försäkringsgivare, bör man beakta de mindre uppenbara riskerna som kommer att öka över tid och bli mer väsentliga bortom kortsiktiga tidshorisonter, som värmestress och vattenstress, vilka kan vara skadliga för utrustning och personal men ofta förbises.
• Utforska varje kategori av omställningsrisker för att förstå vilka problem företaget kommer att ställas inför om verksamheten och planerna utvecklas i en helt annan ekonomi. För många av dessa omställningsrisker finns relaterade möjligheter; till exempel, om en omställningsrisk är beroendet av fossila bränslen, kan företaget för att mildra denna risk investera i förnybar energi, förbättra energieffektiviteten eller diversifiera in i låga koldioxidteknologier, och därigenom omvandla en potentiell risk till en konkurrensfördel.

Utmaning 5: Brist på integration med hållbarhetsmål

Vissa företag tänker inte helhetsmässigt kring hur deras klimatrelaterade risker hänger ihop med deras hållbarhetsmål eller andra nyckeltal de redan följer upp.

Rekommendationer:

• Integrera resultatet av klimatriskanalyserna i era företagsriskhanteringssystem och följ vägledning från bredare hållbarhetsrapporteringsramverk.
• Integrera insikter om klimatrelaterade risker och möjligheter i bolagets strategi och fastställ relevanta mål och mätetal som möjliggör hantering och uppföljning av klimatrelaterade risker och möjligheter.
• Utveckla befintliga data och processer (exv. utsläppsuppföljning, riskbedömningar i leverantörskedjan och företagets riskregister) för att skapa ett fullständigt tillvägagångsätt som inte endast uppfyller regulatoriska krav utan också aktivt kan hantera identifierade risker.

Från skyldighet till möjlighet: Så kan klimatriskanalyser skapa affärsvärde

En välstrukturerad klimatriskanalys är mer än en fråga om regelefterlevnad – det är ett strategiskt verktyg som gör det möjligt för företag att framtidssäkra sin verksamhet, stärka investerarförtroendet och ligga steget före i en föränderlig regleringsmiljö. Genom att identifiera nyckelrisker, såsom extrema väderhändelser som stör driften eller koldioxidprissättning som påverkar kostnaderna, kan företag ta fram proaktiva strategier – som färdplaner för minskade utsläpp och omställningsplaner – för att hantera riskerna innan de förvärras.

Företag kan också öka sin motståndskraft genom att stärka leverantörskedjor, integrera klimatrelaterade risker i den finansiella planeringen och anpassa sig till nya regelverk. Att öka medvetenheten om dessa risker inom organisationen bidrar till förberedelse, engagemang och minskat motstånd mot framtida förändringar. De företag som arbetar proaktivt med scenarioplanering och stresstestar sina strategier kommer att stå bäst rustade att anpassa sig, följa regelverken – och samtidigt ta vara på nya affärsmöjligheter i ett föränderligt landskap.