Rambollforskare med fokus på stadsutveckling i stationsnära områden

Trafikverket har finansierat forskningsprojektet, som pågått i tio år. Förutom Chalmers har forskning bedrivits även hos KTH och Högskolan Dalarna. Kommunerna Stenungsund, Ale och Lerum har också varit del av projektet, som letts av Urban Futures. Job van Eldijk doktorerade på Chalmers med sitt arbete om hur trafikleder kan skapa barriäreffekter i städer. Han har arbetat i projektet under dess sista två år och är för närvarande engagerad som gästforskare på deltid, då Chalmers nu driver ett relaterat forskningsprojekt.

I projektet har Job och hans forskarkollegor utvecklat en ny metodik som samlats i en handbok.

– Fokus har legat på att det ska gå att använda praktiskt, säger Job. Utveckling och planering av stationsnära områden innehåller så kallade ”wicked problems”. Med det menar vi att problem som är svåra att definiera och avgränsa och som ändras genom lösningen. En station är en knutpunkt, en nod, i transportnätet men den är också del av ett lokalsamhälle. Om man bygger fler bostäder nära en station behövs fler tågavgångar, då blir det mer trafik i området. Fler boende och bättre trafikleder gör att fler företag etablera sig på platsen. En förändring påverkar andra saker och samtidigt har de involverade aktörerna ofta olika infallsvinklar. Ibland finns motstridiga intressen och ibland överlappar olika ansvarsområden. Där Trafikverket till exempel definierar ett projekt för järnvägen behöver en kommun i stället titta på vad projektet påverkar utöver rälsen. De här aktörerna behöver gemensamma metoder och ett gemensamt språk för att underlätta samarbete och förkorta planeringsprocesserna.

Ny metodik för planering av stationsnära områden

Genom metodiken kan gemensamma begrepp och underlag användas i projektet för att få fram alla fakta. Dessa vägs samman så att man kan ställa stationers så kallade nod-kvalitet (stationens kapacitet och antal avgångar) och platskvalitet (dag- och nattbefolkning inom 1 km från stationen) mot varandra. Då går det att jämföra stationsområden inom en region och göra avancerad samhällsplanering baserad på fakta. Det går att se vilka stationsområden som behöver ökad trafik för att tillgodose platsens behov, och vilka som behöver utvecklas med bostäder, affärer och näringsliv för att öka mängden dag- och nattbefolkning och nyttja platsens kapacitet. Det blir lättare att se vad som behöver utvecklas och hur.

Metodiken hjälper också till att hantera komplexiteten i de samarbeten som krävs, exempelvis genom att utvärderingsmetoden hjälper kommuner att konkretisera sina krav och önskemål. Det är viktigt för kommunerna och Trafikverket att ta med sig i in i dialogen, så att man förstår varandra. Genom den faktabaserade analysen belyser man olika perspektiv och det kan också vara till nytta när det sker förhandlingar på regional nivå vid riktigt stora projekt.

– Metodiken hjälper till både med att minska komplexiteten i själva planeringen av samhälls- och trafikutveckling, samtidigt som den minskar komplexiteten i samarbetet mellan olika aktörer. Det hår helt i linje med FN:s hållbara mål inom Agenda 2030 där det elfte målet är just bättre samhällen. Genom att resurser kommer till del kan samhällsutvecklingen skapa jämlikhet och rättvisa för invånarna. Väl utförd samhällsplanering innebär att klyftor kan överbryggas snabbare och inte behöver ta flera generationer att förändra, säger Job.