Michael Stevns
26 februari 2025
Ny studie för European Climate Foundation tar upp inbäddade utsläpp i nordisk transportinfrastruktur
En ny rapport, "Towards Low-Carbon Transport Infrastructure in the Nordics", finansierad av European Climate Foundation, visar att även om Norden är ledande inom hållbarhet, är utsläppen från transportinfrastrukturen fortfarande i stort sett förbisedda och rekommenderar en rad åtgärder för att komma till rätta med dem.
En kylig morgon i Sverige förbereder sig byggarbetarna för att ta det första spadtaget på en ny järnvägssträcka som ska förbättra förbindelserna mellan Stockholm och Göteborg. Men till skillnad från traditionella projekt kommer detta med en radikal twist.
Varje typ av material som används i byggandet, från den koldioxidsnåla cementen i fundamenten till det återvunna stålet i spåren, har valts ut för att minimera projektets koldioxidavtryck. Det är en glimt av framtidens transportinfrastruktur - en framtid där klimathänsyn inte bara är inarbetat i fordonsutsläpp, utan även i den betong och det stål som formar våra vägar och järnvägar.
Förglömd utsläppskris
En av de viktigaste slutsatserna i den nya rapporten, Towards Low-Carbon Transport Infrastructure in the Nordics, är att koldioxidutsläpp från materialproduktion, konstruktion, underhåll och återinvestering av infrastrukturtillgångar inte får tillräcklig uppmärksamhet. I årtionden har beslutsfattare istället varit upptagna med att minska de operativa utsläppen - de som produceras genom att driva fordon.
Operativa utsläpp har varit i fokus i flera år, men att ta itu med koldioxidavtrycket från material och konstruktion är lika viktigt för att uppnå klimatmålen. Genom att jämföra nordiska tillvägagångssätt strävar vi efter att stödja effektivare riktlinjer och branschpraxis som driver på en verklig minskning av koldioxidutsläppen.
Bara i Sverige stod de inbyggda utsläppen för 10 % av de totala utsläppen från väg- och järnvägstransporter 2022. När de nordiska länderna strävar mot koldioxidneutralitet vore det ett allvarligt förbiseende att ignorera detta betydande fotavtryck.
Hur man kan minska koldioxidutsläppen i transportsektorns fundament
Rapporten lyfter fram flera sätt att minska det inbyggda kolet. Livscykelanalyser (LCA) och prissättningsmekanismer för koldioxid kan hjälpa beslutsfattare att välja alternativ med lägre koldioxidutsläpp under projektplaneringen. Offentlig upphandling är också en kraftfull hävstång. Nordiska infrastrukturorgan har börjat integrera riktmärken för koldioxidprestanda i upphandlingar och uppmuntrar leverantörer att utveckla grönare material. Dessa insatser är dock fortfarande fragmentariska, och i rapporten hävdas att det behövs ett bredare och harmoniserat tillvägagångssätt.
I rapporten rekommenderas att man fastställer tydliga mål för inbyggda koldioxidutsläpp och integrerar koldioxidbedömningar i alla projektfaser. Man efterlyser kriterier för inbyggt kol i miljökonsekvensbedömningar (MKB) och offentlig upphandling (GPP), krav på att projektgodkännanden ska beakta utsläpp under hela livscykeln och att anbudsförfaranden ska gynna material med låga koldioxidutsläpp genom livscykelkostnader (LCC) och miljövarudeklarationer (EPD). Standardiserad benchmarking av material som betong och stål föreslås också för att driva på koldioxidminskningar inom hela sektorn.
Politiskt pussel med ojämna framsteg
Även om vissa nordiska länder har börjat sätta upp ambitiösa mål för utsläpp från infrastruktur är framstegen fortfarande fragmenterade. Sverige går i bräschen med ett nationellt åtagande om klimatneutral infrastruktur till 2040.
Finland och Island har däremot ännu inte infört några specifika mål, och Danmarks politik är mer avancerad för järnvägsprojekt än för vägprojekt. Även där det finns mål är övervakningen inkonsekvent, med data som ofta samlas in på projektnivå men sammanställs sällan för sektorsövergripande analys.
Samarbete i hela regionen har dock bidragit till att föra agendan framåt. Sedan 2017 har de nordiska vägmyndigheterna lett ett samarbetsprojekt med fokus på att harmonisera metoderna för LCA och minska det inbyggda kolet i transportinfrastruktur. Genom kunskapsutbyte och gemensam forskning har de utvecklat gemensamma metoder, bedömningsverktyg och upphandlingsstrategier för att stödja hållbar infrastrukturutveckling.
Uppmaning till handling
Det finns ingen universallösning för att hantera inbyggt kol i transportinfrastruktur. Istället behöver vi en mångfacetterad strategi som främjar tvärvetenskapligt samarbete och kontinuerlig kunskapsdelning under projektets olika faser. I takt med att infrastrukturprojekten blir allt mer komplexa är det avgörande att skapa en kultur av delad kunskap för att åstadkomma meningsfulla koldioxidminskningar.
Utöver kunskapsutbyte behövs standardiserade hållbarhetsprocesser för att säkerställa att resurserna fokuseras på områden med stor påverkan. "Att utveckla en standardprocess för hållbarhetsintegrering handlar inte bara om att sätta upp mål - det handlar om att identifiera och eliminera slöseri och samtidigt omfördela resurser till hållbarhetsinsatser som verkligen gör skillnad", tillägger Dettenborn.
Norden är väl positionerat för att leda detta arbete. Med ett arv av miljömässigt ledarskap och en vilja att investera i innovation kan Norden sätta riktmärket för koldioxidfri infrastruktur i hela världen. Men som rapporten tydligt visar är tiden en viktig faktor. För att omvandla vägar och järnvägar till klimatvänliga tillgångar krävs omedelbara åtgärder - innan själva grunden för våra transportnät blir hinder på vägen mot nettonoll.
Vill du veta mer?
Xavier Le Den
Market Director SSC BE
+32 497 89 83 58
Taavi Dettenborn
Decarbonisation Lead
+358 50 3275949
Christopher Marton
Senior Consultant