Sa'ad Ahmed, Pernille Krogh Ohms
9 juni 2025
Hur man kan minska miljöpåverkan från stadsutveckling
Mer än hälften av världens befolkning bor i städer, och denna siffra kommer att stiga till 6 miljarder år 2041. En banbrytande studie som stöds av Ramboll Foundation ger lärdomar om hållbar stadsutveckling.
År 2050 kommer två tredjedelar av alla människor att bo i stadsområden, enligt FN - 2,5 miljarder fler än idag. Denna ständigt ökande tillväxt kräver ett hållbart förhållningssätt till stadsutveckling som inte äventyrar överenskomna klimatmål.
I en studie från Danmarks tekniska universitet (DTU) undersöks hur man kan mildra miljöeffekterna av stadstillväxt. Med stöd av Ramboll Foundation i samarbete med Danish Innovation Fund och Realdania använde Pernille Krogh Ohms, hållbarhetsspecialist på Ramboll, och hennes medforskare DTU:s 110 hektar stora Lyngby campus - med sin varierade byggnadsmix av 11 olika arketyper - för att undersöka hur man kan minska utsläppen av växthusgaser samtidigt som man expanderar utvecklingen.
För närvarande förbrukar städer över två tredjedelar av världens energi och släpper ut mer än 60 % av växthusgasutsläppen; ett mer hållbart förhållningssätt till städer kommer också att förbättra livskvaliteten. Här är de viktigaste rekommendationerna för beslutsfattare i städerna.
- Minska energianvändningen för drift
- Minska den nya golvytan
- Minska koldioxidutsläppen från energiförsörjningen
- Minska det inbyggda kolet
- Förbättra värmeeffektiviteten
Minska energianvändningen i driften
En viktig källa till utsläpp av växthusgaser i städer är byggnaders energianvändning. Forskarna fann att en minskning av den operativa energianvändningen i befintliga byggnader kommer att ge den största minskningen i alla påverkanskategorier.
Under 2022 arbetade Ramboll tillsammans med Europeiska miljöbyrån (EEA) för att minska koldioxidutsläppen från driften genom renoveringar som syftade till att förbättra energieffektiviteten. EU:s byggnadsbestånd visade sig stå för 36% av de totala utsläppen av växthusgaser i EU, och Rambolls arbete förbättrade det politiska ramverket. Ramboll analyserade effekterna av befintliga byggnader och gav rekommendationer för att öka energieffektiviteten, bland annat i bostadsprojekt, som är en fortsatt källa till efterfrågan i takt med att stadsutvecklingen fortsätter.
Minska den nya golvytan
FN har konstaterat att för att klara efterfrågan kommer 230 miljarder m2 golvyta - lika mycket som Japan - att byggas varje år fram till 2060. Adaptiv återanvändning, renovering och ombyggnad kan ge äldre byggnader nytt liv och leda till en minskning av den nya golvytan med 10%. Genom att använda biogena material för tillbyggnader och eftermontering kan koldioxidpåverkan minskas ytterligare.
I en annan studie av Pernille Krogh Ohms m.fl. konstaterades att byggnader ofta rivs innan de tjänat ut. Att riva en byggnad och ersätta den med en ny av jämförbar storlek kan ge 35% högre CO2-utsläpp än renovering. Genom att anpassa byggnadens layout för att rymma fler användare - t.ex. genom att krympa storleken på korridorer - kan man minska miljöpåverkan från ökade krav på utrymme.
Renovering kan också vara upp till 45% mer kostnadseffektivt; under 50 år är det dubbelt så dyrt att bygga nytt. Om det inte går att undvika att bygga mer kan det vara mer hållbart att bygga vertikalt, eftersom man undviker att öka golvytan och därmed minska tillgången på mark.
Minska koldioxidutsläppen från energiförsörjningen
Forskarna fann att en total minskning av koldioxidutsläppen skulle minska skadorna på ekosystemen med 24,5 % mellan 2023 och 2035. Detta skulle dock inte vara tillräckligt på egen hand. Studien visade att värme- och elförsörjningen måste vara helt koldioxidfri för att byggnadsbeståndet ska kunna anpassas till 1,5°C - men beslutsfattare i städerna kan inte bara förvänta sig att samhället ska lösa den här frågan.
"Att minska koldioxidutsläppen räcker inte i sig för att anpassa sig till målet på 1,5°C. Ägarna av byggnadsbeståndet måste vidta ytterligare åtgärder för att anpassa sig och kan inte bara förlita sig på teknikutvecklingen i det omgivande samhället."
Planerarna måste balansera efterfrågan på
med miljöpåverkan, och använda förnybar energi i varje steg av processen för att minska miljöpåverkan per enhet av ytterligare utveckling.
I takt med att städerna fortsätter att växa är det viktigt att fokusera på hållbarhet och minskade koldioxidutsläpp.
Minska det inbyggda kolet
Att minska koldioxidutsläppen i byggprocessen är avgörande för att minska koldioxidutsläppen på förhand eller den inbyggda koldioxiden. Tekniker som att använda prefabricerade komponenter minskar utsläppen och luftföroreningarna avsevärt jämfört med traditionell byggnation på plats. Att använda fordon med låga utsläpp för att transportera material till byggarbetsplatser bidrar också till att minska koldioxidutsläppen i processen.
Att använda biogena material, t.ex. trä, är ett annat sätt att minska koldioxidutsläppen eftersom det ger ett lägre koldioxidavtryck jämfört med konventionella byggmaterial. Att minska den inbyggda koldioxiden genom hållbara byggmetoder bidrar avsevärt till att minska den totala miljöpåverkan och kompletterar andra insatser.
Förbättra värmeeffektiviteten
Byggnader med dålig isolering - mindre än 3 kg per kvadratmeter - tenderar att ha ett högre värmebehov. Om dessa byggnader renoveras med fokus på energieffektivitet kommer de att kräva mindre uppvärmning och därmed ha lägre miljöpåverkan.
Att minska koldioxidutsläppen från värmemixen för byggnader bidrar också till att minska skadorna på ekosystemen med 27,5 procent fram till 2035. Bättre isolerade byggnader minskar ökningen av värmebehovet i förhållande till en byggnation och värmemix enligt "business as usual". Användning av vissa byggmaterial, t.ex. trä, kan öka en byggnads värmeeffektivitet och leda till ett mer miljövänligt resultat.
"Jag tror att våra slutsatser om att det är viktigt att kombinera flera strategier för att minska klimatpåverkan även skulle gälla för andra byggnadsbestånd. Vår studie är en demonstration av hur vi kan kombinera olika strategier för att uppnå de mål vi behöver nå."
Hållbar stadsutveckling är möjlig
I takt med att efterfrågan på stadsutrymmen ökar är det inte oundvikligt att Paris-målet överskrids. Beslutsfattare i städerna bör överväga dessa
rekommendationer för att minska de miljökonsekvenser
som en snabb ökning av antalet stadsinvånare medför.
"Även om våra resultat är specifika för just detta byggnadsbestånd,
är jag övertygad om att vi skulle hitta några av samma trender för andra byggnadsbestånd", fortsätter Pernille Krogh Ohms.
Stadstillväxt och en hållbar framtid utesluter inte varandra. Genom att kombinera dessa strategier kan stadsplanerare främja en hållbar tillväxt som följer klimatmålen och gör samhällen mer motståndskraftiga och beboeliga.
Vill du veta mer om byggnadsomvandlingens roll för att minska koldioxidutsläppen i byggnader? Upptäck Rambolls guide för hållbar renovering
Vill du veta mer?
Pernille Krogh Ohms
Sustainability Specialist
+45 60 36 12 97