En effektiv samverkansmodell för klimatanpassningsåtgärder

Intressenter har olika förutsättningar och incitament för att hantera klimatrisker

Utöver kommuner och fastighetsägare, berör klimatrisker även försäkringsbolag och banker som båda har ett stort ekonomiskt intresse i att åtgärder genomförs, samt det lokala vattenbolaget med ansvar för VA infrastrukturen.

Fastighetsägare är en nyckelintressent eftersom de äger fastigheten som påverkas av klimatrisker. Både bristande insikt kring klimatrisker samt oklara eller otillräckliga ekonomiska incitament hindrar idag genomförandet av nödvändiga.

klimatanpassningsåtgärder. Risken är att ökade försäkringspremier minskar det rörliga resultatet och därmed även värdet på en fastighet.

Kommuner kan spela en viktig roll i klimatanpassning eftersom de äger infrastruktur och kringliggande områden runt fastigheter samt att de (ofta) har gjort en klimatriskanalys och vet vilka områden som är mer utsatta än andra. Dock behöver kommunen beakta likställighetsprincipen för att säkerställa att beslut främjar allmänhetens intresse och inte en enskild privat aktör, vilket påverkar utformning och flexibilitet avseende finansiering av klimatanpassningsåtgärder.

Det lokala vattenbolaget är en viktig part vid utformning och genomförande av klimatanpassningsåtgärder eftersom de har ansvar för dagvattenfrågor och det tekniska VA-systemet. Slutligen har bank- och försäkringsbolag ett stort intresse av att skydda sina investeringar och minska ekonomiska risker vilket skapar starka incitament för att medverka, exempelvis del-finansiera, klimatanpassningsåtgärder i utbyte mot längre affärsrelationer.

Därmed finns flera aktörer som har olika incitament att bidra till och genomföra klimatanpassningsåtgärder och därigenom minska ekonomiska risker och undvika framtida kostnader till följd av exempelvis vatten eller värme. En gemensam modell för samordning och samarbete kan vara en viktig faktor för att möjliggöra effektivitet i arbetet och skapa goda förutsättningar för parterna att ingå i ett samarbete som resulterar i att verifiera risker och ekonomisk nytta, prioritera åtgärder samt finansiera och implementera klimatanpassningsåtgärder.

Regeringens klimatanpassningsutredning betonar vikten av samarbete mellan aktörer

Den 12 maj presenterades klimatanpassningsutredningen 2025, beställd av regeringen (länk). Utredningen adresserar flera flaskhalsar som hindrar effektiv klimatanpassning och lyfter förslag för att hantera dessa. Slutsatsen var att tydligare incitament och riktlinjer behövs för att främja robusta byggda miljöer som minskar klimatrisker.

Utredningen rekommenderar att staten behöver ta en tydligare roll i framtidens klimatanpassning, men för tätbebyggelse och industrier betonades vikten av att insatser på lokal nivå är direkt avgörande för att säkerställa framdrift av klimatanpassningsåtgärder. Kommuner föreslås ta stort ansvar för att samordna klimatanpassningsåtgärder, inklusive att tillgodose processledningsstöd och myndigheters kunskapsunderlag till privata fastighetsägare, ansvara för förfinade riskbedömningar baserade på statligt underlag och fungera som kontaktpunkt för inomkommunal samordning.

Kommunens utmaningar med klimatanpassningsåtgärder, såsom likställighetsprincipen och begränsad rådighet över mark utanför kommunens gränser, behöver inte utgöra en flaskhals för att etablera samarbete med privata och offentliga aktörer. Befintlig lagstiftning tillåter sådana partnerskap, menar utredningen. Exempelvis är det möjligt att låta privata aktörer del-finansiera klimatanpassningsåtgärder såvida kommunens insats för finansiering syftar till att bidra till samhällsnytta. Vikten av att etablera rätt förutsättningar för samarbete, såsom förslag på finansieringsmodeller för kostnadsfördelningen av investeringar och förtydligande av ansvar och roller, understryks också.

Utöver införandet av nya lagar som underlättar offentlig finansiering av klimatanpassningsåtgärder, men betonar även vikten av att samordning och samverkan mellan fastighetsägare och kommuner är nödvändigt för att motverka klimatrisker. Utredningen uppmuntrar i första hand till frivilliga överenskommelser kring samverkan mellan kommuner och fastighetsägare för att säkerställa nytta och gemensamt minska klimatrisker.

Rambolls samverkansmodell för framgångsrik samordning av klimatanpassningsåtgärder

Ramboll har utvecklat en samverkansmodell med syfte att stötta hanteringen av klimatanpassningsåtgärder, från initial riskanalys, ekonomisk nyttokalkyl och prioritering, till finansiering, planering och genomförande av en klimatanpassningsåtgärd. Modellen, verktygen och arbetssättet skapar goda förutsättningar för att identifiera och realisera åtgärdar som skapar värde för alla involverade parter.

Samverkansmodellen är ett resultat av ett nyligen avslutat projekt med en svensk kommun, det lokala vatten- och bostadsbolaget samt ett försäkringsbolag och en bank. Projektet använde en fastighet som pilot i utvecklingen av arbetssätt och verktyg för samverkan. Resultatet av arbetet blev tre styrande verktyg för en effektiv samverkan kring klimatanpassningsåtgärder: en samverkansmodell med fokus på hur samverkan går till, en affärsmodell som beslutsunderlag för vad och när en åtgärd ska genomföras samt en kostnadsnyttoanalys för ekonomisk utvärdering som svarar på varför en klimatanpassningsåtgärd bör genomföras.