Trine Stausgaard Munk

3 september 2025

Design som vatten

Ramboll Water och Henning Larsen har nyligen gått samman för att utforska ett nytt paradigm där vatten behandlas som en intressent i designprocessen. Vi träffade Trine Stausgaard Munk, hållbarhetschef på Ramboll Water, för att förstå hur denna tankeväckande publikation kom till.

facebook linkedin twitter

Se en öppen onlinekonversation om paradigmet Design as Water

1) Hur föddes idén bakom Design as water, och varför var det rätt tid att introducera den nu?

Att arbeta med vatten på Ramboll återspeglar vårt engagemang för vår naturliga miljö och vår oro för våra planetära kriser. Men ibland blir vatten en eftertanke eller en teknisk detalj, till och med ett problem, ett hot eller något som vi måste bli av med. Rubriker som "erövringen av skyfallet" eller "kampen mot klimatförändringarna" antyder en kamp mot naturen, och sådan krigsretorik hjälper oss inte att ta itu med de grundläggande orsakerna till våra planetära kriser.

Den här resan började med att vi reflekterade över vår roll som konsulter och designers och insåg att det nuvarande vattenparadigmet inte kommer att bidra till att lösa världens vattenutmaningar eller de sammankopplade planetära kriserna. Så vi började fundera på hur vi skulle kunna utveckla ett alternativt vattenparadigm.

Och varför just nu? Vi lever i en tid av ekologisk och planetär kris. Förra året var det varmaste som någonsin uppmätts, med extrema väder- och klimatpåverkan överallt. Det kräver förändring inom alla sektorer, även i vårt eget arbete. Vi kände att det var dags att ta ett steg tillbaka och verkligen ifrågasätta vårt tankesätt och vårt ansvar som yrkesverksamma.

Design as water ifrågasätter de dominerande berättelserna om vad som är mänskligt och vad som är syftet med design, liksom det ständiga behovet av tillväxt, utveckling och infrastruktur. Den kopplar samman vår vattenkris med den psykiska hälsan, orättvisor och den biologiska mångfalden. Vatten är ständigt närvarande och ständigt relevant. När vi designar som vatten blir vattnet vår kund, vår guide och vår lärare.

2) I publikationen föreslås att vatten inte ska behandlas som en resurs, utan som en berättare och guide. Hur ser det ut i praktiken - kan du ge ett exempel?

Vårt team är mycket inspirerat av den feministiska författaren Astrida Neimanis, som talar om "vattenkroppar", och ekologen Robin Wall Kimmerer, som introducerar växter som våra lärare. När vi går mot att designa som vatten ser vi oss själva som vattenkroppar, sammankopplade och ömsesidigt beroende av våra vattencykler, som lånar från och bidrar till våra lokala vattensystem. Vi går från att uppfatta vattencykeln som något som enbart ligger utanför oss själva, till något som finns inom oss. Detta perspektiv utmanar vår roll som designer, ingenjör eller arkitekt och hjälper oss att förstå oss själva som en del av ett globalt ekosystem och samma vattenfamilj.

Det handlar också om att lära sig av vattnets naturliga egenskaper, omfamna komplexitet och följa med i flödet. Vi vill arbeta mer som vatten. Det finns inspiration att hämta både i de mönster vi ser i vattenvärlden, som vi kan översätta till design genom biomimik, och i de mjukare kvaliteter som vatten förkroppsligar. Vatten skapar förbindelser. Vi är alla sammankopplade genom det, och den medvetenheten bör vara mycket mer medveten i vårt arbete.

Inspiration by the sea — Inspiration genom vatten

3) Du talar om att gå från att "lösa" till att "förvalta". Vilken förändring av tankesättet kräver detta av designers, ingenjörer och planerare - och hur kan det förändra vårt dagliga arbete?

För att verkligen arbeta som vatten måste vi ansluta oss till vattenvärlden och vårt vattensjälv, och gå in i projekt som förvaltare av våra vattenförbindelser och ekosystem. Precis som vatten utvecklas, lär vi oss, anpassar oss och flödar och omfamnar vårt syfte som designers att upprätthålla liv och skapa förutsättningar för ekosystemens hälsa. Genom att låta vattnet styra vår design och vårt beslutsfattande omfamnar vi platsens system och arbetar med dem, snarare än mot dem. När vi motarbetar vatten ökar vi ofta vår egen sårbarhet. Vatten kan alltså vara en stark allierad i arbetet med att skapa resiliens.

Men de flesta av oss vet inte riktigt vilken vattencykel vi är en del av. Vi bara vrider på kranen och tar det för givet. Med ett vattenförvaltningstänkande skulle vi veta exakt vilka cykler vi är en del av och vi skulle ta hand om hela cykeln, oavsett om det är på våra kontor, i våra hem eller i våra projekt, och erkänna vårt deltagande i och ömsesidiga beroende av dessa cykler.

Förvaltarskap innebär att ge dessa lokala vattencykler en röst i design och beslutsfattande. Det innebär att låta vattnets visdom och platsens berättelser vägleda oss på vår väg mot resiliens.

4) Hur hoppas du att Design as water ska påverka de samtal vi har med kunder och samarbetspartners?

Jag hoppas att Design as water hjälper våra kunder och samarbetspartners att utveckla en djupare förståelse för och omsorg om vattnets kretslopp, som är själva grunden för vår existens. Jag hoppas att det leder till några svåra men välbehövliga samtal. I generationer har vi placerat infrastruktur i känsliga områden utan att tänka på de långsiktiga konsekvenserna. Att förvalta vatten innebär att fråga sig om dessa metoder bör fortsätta. Det innebär att utmana "business as usual". Finns det till exempel platser där vi helt enkelt borde sluta bygga, som våtmarker eller andra skyddade vattenområden?

Nio av tio klimatförändringar är vattenrelaterade, så vatten är en central del av resiliensen. Alltför ofta minskar ny infrastruktur motståndskraften och ökar sårbarheten. Ett grönt, obebyggt område är vanligtvis mer motståndskraftigt än det vi bygger ovanpå det. Design som vatten tvingar oss att tänka i system, i samband och att inse att varje åtgärd påverkas av och påverkar en lokal vattencykel.

Det väcker också frågan: vem är egentligen beställaren? Våra projekt lämnar fotavtryck som kommer att bestå i generationer. Vår uppdragsgivare kanske inte är byggherren, staden eller det allmännyttiga bolaget. Kanske är det själva platsen, samhället eller vattnet.

"Nio av tio klimatförändringar är vattenrelaterade, så vatten är en central del av motståndskraften. Alltför ofta minskar ny infrastruktur motståndskraften och ökar sårbarheten."

Trine Stausgaard Munk

Hållbarhetschef, Ramboll Water

5) Om det finns en idé från Design as water som du hoppas att läsarna tar med sig in i sitt nästa projekt, vilken skulle det vara?

Min förhoppning är att läsarna ska finna modet att agera som vattnets röst, ställa kritiska frågor, utmana "business as usual" och föra in konnektivitet och empati i design och beslutsfattande.

Många av de påfrestningar vi upplever idag är ett resultat av att vi är bortkopplade från naturen, och vatten är ett av de mest kraftfulla sätten att återställa den kopplingen. Tänk på vad som händer när vi är nära en sjö, en flod eller bara lyssnar på ljudet av vatten. Våra stressnivåer sjunker och vi blir påminda om naturens läkande krafter. Människans existens och välbefinnande är direkt knutna till våra vattensystems hälsa.

Tänk dig att starta en workshop utomhus vid en vattensamling eller att introducera ljudet av vatten när du bjuder in till kreativa samtal. Eller till och med fråga vattnet vad det tycker om en designbrief eller ett förslag. Det kan inte bara vara roligt och annorlunda, utan också bidra till att sätta åtgärder och beslut i ett nytt ljus.

Jag vill uppmana dig att se dig själv som en vattenförvaltare i nästa samtal, workshop eller styrelsemöte och fråga dig själv hur du kan inspirera till vattenförvaltarskap omkring dig.