Bästa Praxis för att Beräkna Undvikna Utsläpp från Produkter

I vår tidigare artikel Vad är "scope 4"-utsläpp och varför ska jag bry mig? försökte vi avmystifiera begreppet scope 4-utsläpp, eller som vi föredrar att kalla det: undvikna emissioner. Denna kategori av utsläpp omfattar både positiva och negativa emissioner som sker utanför värdekedjan, men som ett resultat av att använda en produkt/tjänst eller fatta ett investeringsbeslut. Sammanfattningsvis från den här artikeln, bör mätning av undvikna emissioner inte ha företräde framför beräkning, rapportering och fastställande av vetenskapsbaserade mål för scope 1, 2 och 3. Detta beror delvis på den avsevärda reduktionspotentialen för dessa emissioner (med tanke på graden av kontroll det utsläppande företaget har över dem), samt att de kan vara svåra att beräkna i sig och inga kompletterande insatser bör dra uppmärksamheten bort från detta.

I avsaknad av en standardiserad metodik

I takt med att mer information och verktyg blir tillgängliga för företag att heltäckande beräkna sina scope 1, 2 och 3, förbereder sig många för att utöka de egna ansträngningarna för att inkludera undvikna emissioner i sin rapportering. En av de viktigaste begränsningarna i detta är avsaknaden av en standardiserad metod för att beräkna dessa emissioner. Även om det finns flera existerande referensramar, såsom WRI:s arbetsdokument om uppskattning och rapportering av undvikna emissioner, eller GHG-protokollets policy och åtgärdsstandard, är dessa ofta sektor- eller landsspecifika och skiljer sig åt i sin metodologiska inställning. Så, hur kan du säkerställa att du rapporterar om undvikna emissioner korrekt och transparent? Baserat på en omfattande granskning av vägledning och ramverk, sammanställer den här artikeln en enkel 3-stegsmetod för att beräkna undvikna utsläpp från produkter med all den bästa praxis vi samlat på vägen:

Det första steget är grunden och har att göra med att välja rätt produkt för att genomgå studien; steg två, handlar om att bestämma rätt metodik utifrån hur du tänker använda resultaten; det tredje och sista steget handlar om att kommunicera dina resultat och att göra det på ett sätt som är både värdefullt för din organisation och öppet för alla intressenter.

Steg 1: Hur väljer jag rätt produkt för min bedömning?

I likhet med Life Cycle Assessments (LCA), är en av de viktigaste egenskaperna att leta efter i en idealisk produkt för undvikna emissioner, att den är utsläppsintensiv eller bidrar väsentligt till dina totala emissioner. Detta kommer att säkerställa att effekten av undvikna emissioner är betydande och resultaten mer meningsfulla. Om du redan har en emissionsbedömning av enskilda produkter kan du använda denna information för att välja din produkt. I annat fall finns det två huvudsakliga sätt att avgöra om en produkt är utsläppsintensiv:

1. Företagens växthusgasinventering: Om ditt företag har genomfört en scope 1, 2 och 3 inventering kan du använda inventeringen för att identifiera produkter eller produktkategorier med de högsta utsläppen.

2. Fysiska och/eller ekonomiska faktorer: Även om detta är den minst föredragna metoden med tanke på att vissa faktorer kanske inte direkt korrelerar med intensiteten av växthusgasutsläppen, kan företag använda några av dessa faktorer för att uppskatta utsläppsintensiteten baserat på produktvikt, volym eller utgifter.

Dessa alternativ är inte uttömmande men ger den högsta nivån av granularitet, särskilt på produktnivå. När man tänker på rätt produkt för bedömningen finns det andra kriterier att beakta utöver utsläppsintensitet som är lika relevanta, inklusive:

– Produkter som är kärnan i verksamheten, dvs. den primära produkten för ett företag eller som representerar den högsta andelen av dess intäkter

– Nya produkter med förbättrade funktioner eller ny teknik, ofta avsedda att ersätta en befintlig produkt

– Strategianpassade produkter, det vill säga de som möjliggör uppnåendet av specifika affärsmål

Allteftersom listan över alternativ fortsätter att minska och innan du går in i steg 2 och 3, är det viktigt att överväga hur mycket data som finns tillgänglig för var och en av de produkter som övervägs för att begränsa beroendet av uppskattningar. Med tanke på syftet och det förväntade resultatet av bedömningen vill vi säkerställa att tillgängliga data kommer att ge resultat som är tillräckligt korrekta för att göra trovärdiga påståenden utåt och/eller informera produktbeslut som är tillförlitliga.

Steg 2: Vilken är den lämpligaste metoden för min bedömning?

När produkten väl har valts är nästa omedelbara steg att reflektera över syftet med att genomföra bedömningen. Klarhet om målet kommer att vägleda vilket metodologiskt tillvägagångssätt du i slutändan väljer. Det finns två huvudsakliga tillvägagångssätt – attribution och konsekvens– vart och ett svarar på olika frågor: 1. Attributionsmetod: denna metod mäter effekten mellan två produkter i ett konstant system, vilket innebär att den mäter de individuella utsläppen som genereras längs varje produkts värdekedja, förutsatt att inga förändringar sker. De totala beräknade utsläppen för varje produkt jämförs sedan, vilket leder till en förståelse för nettominskningarna.

Attributionsmetoden är att föredra när man vill förstå vilken av de undersökta produkterna som är mindre eller mer miljöpåverkande och, mer fördelaktigt om man använder resultaten för att göra påståenden utåt.

Ett företag vill till exempel veta om deras nya tyg behandlat med en kylteknik genererar mindre utsläpp än ett traditionellt tyg, vilket förmodligen kan minska antalet tvättar mellan användningarna.

2. Konsekvensmetod: den här metoden mäter påverkan som ett resultat av en förändring i systemet, vilket innebär att den mäter utsläppen i ett baslinjetillstånd och jämför det med ett scenario där denna baslinje påverkas av en åtgärd.

Konsekvensmetoden är att föredra när man vill förstå de miljökonsekvenser som kan bli följden av nämnda åtgärd och för att använda resultaten från det bedömda scenariot för att informera beslutsfattande.

Ett företag vill till exempel förstå konsekvenserna av deras beslut att utveckla ett nytt tyg med en kylteknisk behandling.

Båda metoderna är gynnsamma men var och en har nackdelar. Konsekvensmetoden, även om den är mer komplex, står till exempel för marknadsbaserade förändringar och potentiell påverkan av emissioner längs värdekedjan.

Å andra sidan ignorerar attributionsmetoden, även om den är mer förenklad i metodik och datakrav, ändringar i systemet. I slutändan kommer det rätta tillvägagångssättet att vara det som ger störst grad av noggrannhet och tillämpbarhet baserat på det förväntade resultatet.

Steg 3: Hur använder jag och kommunicerar resultatet av min bedömning på ett transparent sätt?

En väsentlig egenskap av bra rapportering är att säkerställa tydlighet och transparens – även när resultaten inte blir som förväntat. Ett bra exempel på detta är efter introduktionen av en ny produkt, då emissionerna av ett företags värdekedja sannolikt kommer att öka på kort sikt, även när den nya produkten är mindre utsläppsintensiv.

När resultaten inte är gynnsamma, men ett företag väljer att öppet avslöja det, är intressenterna mer benägna att lita på och stödja eventuella framtida begränsningsinsatser som läggs ut. Obs: innan du rapporterar utåt, om antingen positiva eller negativa resultat, se till att utvärdera eventuella lokala bestämmelser för att undvika oväntade skyldigheter.

Förutom att dokumentera och dela den metod som använts, finns det fem nyckelprinciper att tänka på när man kommunicerar resultat offentligt:

Även om det är naturligt att känna en känsla av överväldigande vid tanken på att rapportera om – ännu en sfär av utsläpp – förväntas det att, när företag fortsätter att rapportera om undvikna utsläpp, riktlinjerna kommer att bli mer strömlinjeformade och lätta att tillämpa. Under tiden kan dessa steg förhoppningsvis fungera som en grund för att komma igång.

Om författaren

Arianna Bottome är en strategisk hållbarhetskonsult hos Ramboll Management Consulting, med 6 års multidisciplinär erfarenhet inom sektorn för konsumentvaror, särskilt inom klädindustrin. Med fokus på företagens hållbarhet har hon arbetat med företag inom olika sektorer för att ta fram miljöavtryck, klimatstrategi och hållbarhetsrapportering enligt ledande branschramverk.